Forsskålsymposiet 2021: När får man tänka? Om tvekan som risk och resurs
Välkommen till 2021 års Forsskålföreläsningar, en av Uppsala universitets hedersföreläsningar, med Sharon Rider, professor vid filosofiska institutionen.
Årests hedersföreläsare är Sharon Rider, professor i logik och metafysik vid filosofiska institutionen, Uppsala universitet. Hon håller föreläsningen på temat "När får man tänka? Om tvekan som risk och resurs".
Tvekan och osäkerhet är en förutsättning för kunskapssökande. Ett problem med dagens innovationspolitik (vilken inbegriper både utbildning och forskning) är att den vill maximera effektivitet på ett sådant sätt att det som utgör vetenskapens och den högre utbildningens grundvillkor ?ovisshet och den tankeverksamhet som den ger upphov till?rationaliseras bort då den sänker ?produktivitet?. Begreppet ?innovationssystem? blandar ihop olika värdesfärer, för att tala med Weber.
I politisk mening kan denna policy uppfattas som auktoritär då den genom en invecklad incitamentstruktur vill styra vilka frågor och problem som uppstår, befordras och begrundas vid lärosäten utifrån en uppsättning intressen och mål utstakade av politiken, en högst illiberal förhållning till vetenskap och utbildning.
Men den stora faran är snarare att denna inblandning inte alls längre uppfattas som otillbörlig, vilket skulle innebära att den vetenskapliga värdesfären har upphört att utgöra en distinkt och delvis autonom del av moderna liberala demokratier. Om inte de lärda må tvista och tvivla över vad som är värt att veta och varför, vem då ska göra det?
Jag menar att begreppet autonomi urholkas om inomvetenskapliga strider och sårbarheter ska lösas och läckas genom dogmatiska hänvisningar inte bara till förmenta kriterier för ?excellens? och ?effektivitet?, utan även till ?best practice?, ?evidensbaserad beslutsfattande? mm. I den meningen är rätten att tvivla, tveka, betänka och ifrågasätta, att ge och kräva goda skäl för ett påstående, ett omdöme, en slutsats eller en handling, den akademiska sfärens sine qua non, och den liberala demokratins livsluft. Men mycket tyder på att utrymmet för ett sådant förhållningssätt krymper avsevärt.
2021 ÅRS FORSSKÅLPANEL
Föreläsningen följs av ett panelsamtal under ledning av Maria Ripenberg, journalist och hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet.
Paneldeltagande är:
Li Bennich-Björkman, Skytteansk professor i vältalighet och statskunskap, Uppsala universitet
Ulrika Björkstén, Chef för Vetenskapsradion vid Sveriges Radio
Mårten Schultz, professor vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet
Årests hedersföreläsare är Sharon Rider, professor i logik och metafysik vid filosofiska institutionen, Uppsala universitet. Hon håller föreläsningen på temat "När får man tänka? Om tvekan som risk och resurs".
Tvekan och osäkerhet är en förutsättning för kunskapssökande. Ett problem med dagens innovationspolitik (vilken inbegriper både utbildning och forskning) är att den vill maximera effektivitet på ett sådant sätt att det som utgör vetenskapens och den högre utbildningens grundvillkor ?ovisshet och den tankeverksamhet som den ger upphov till?rationaliseras bort då den sänker ?produktivitet?. Begreppet ?innovationssystem? blandar ihop olika värdesfärer, för att tala med Weber.
I politisk mening kan denna policy uppfattas som auktoritär då den genom en invecklad incitamentstruktur vill styra vilka frågor och problem som uppstår, befordras och begrundas vid lärosäten utifrån en uppsättning intressen och mål utstakade av politiken, en högst illiberal förhållning till vetenskap och utbildning.
Men den stora faran är snarare att denna inblandning inte alls längre uppfattas som otillbörlig, vilket skulle innebära att den vetenskapliga värdesfären har upphört att utgöra en distinkt och delvis autonom del av moderna liberala demokratier. Om inte de lärda må tvista och tvivla över vad som är värt att veta och varför, vem då ska göra det?
Jag menar att begreppet autonomi urholkas om inomvetenskapliga strider och sårbarheter ska lösas och läckas genom dogmatiska hänvisningar inte bara till förmenta kriterier för ?excellens? och ?effektivitet?, utan även till ?best practice?, ?evidensbaserad beslutsfattande? mm. I den meningen är rätten att tvivla, tveka, betänka och ifrågasätta, att ge och kräva goda skäl för ett påstående, ett omdöme, en slutsats eller en handling, den akademiska sfärens sine qua non, och den liberala demokratins livsluft. Men mycket tyder på att utrymmet för ett sådant förhållningssätt krymper avsevärt.
2021 ÅRS FORSSKÅLPANEL
Föreläsningen följs av ett panelsamtal under ledning av Maria Ripenberg, journalist och hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet.
Paneldeltagande är:
Li Bennich-Björkman, Skytteansk professor i vältalighet och statskunskap, Uppsala universitet
Ulrika Björkstén, Chef för Vetenskapsradion vid Sveriges Radio
Mårten Schultz, professor vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet
Titta först på filmen och testa sedan dina kunskaper med detta självrättande test.
Använd koden nedan för att visa denna film på en annan webbsida, till exempel Studentportalen.
Kontaktperson
Mattias Vesterlund, Teknisk- och administrativ personal
Uppdaterad
24 januari 2022
Längd
02:03:55
Visningar
83
För att lägga till denna film till en kanal måste du vara inloggad och ha skapat en kanal.