https://media.medfarm.uu.se/play/kanal/200svCopyright (C) 2026 Uppsala universitet, MedfarmDoITMånga framgångsrika innovationer och företag skapas ur forskning och idéer födda på universitet. I Sverige finns lärarundantaget (forskare äger rätten till resultaten av sin forskning) som en stor möjlighet, men vad mer kan göras för att stimulera och inspirera till innovationsfrämjande arbete? I denna ”morgonsoffa” samtalar Stig-Björn Ljunggren med Pirkko Tamsen, chef för UU Innovation, och Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet. UU Innovation är Uppsala universitets enhet för innovationsstöd, vars främsta uppgift är att stärka både universitetet och samhället genom ökat nyttiggörande av kunskap vid universitetet.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4043Wed, 11 Jun 2014 14:07:51 +0000Samtalet om skolan stannar ofta vid det enkelt mätbara. Istället behöver vi diskutera hur skolan kan bli mer relevant genom att knyta an till elevernas intressen och samhällets utmaningar. Vid det här seminariet varvas exempel från skolpraktik med samtal om hur ledarskap kan göra skolan relevant. Efter resultaten från de senaste internationella kunskapsmätningarna har Sverige drabbats av kollektiv panik och politiker från alla partier vill förbättra skolans resultat. Men alltför ofta stannar åtgärder vid det kortsiktigt mätbara: förbättrade provresultat och betyg. Om vi riktar blicken bortom Pisa ser vi att skolan behöver möta mot vår tids stora utmaning: att skapa välfärd och rättvisa inom planetens gränser. Det är också vad eleverna efterfrågar. De vill ha en skola som är relevant och knyter an till deras frågor om nutiden och framtiden. Nu behövs ledare som förmår att hantera skolans och samhällets komplexa utmaningar som en helhet. Utan sådant ledarskap riskerar skolan att bli alltmer irrelevant. Lyssna på tongivande skolpolitiker från Malmö och Stockholm och ledare inom akademin, näringslivet och civilsamhället som samtalar om ledarskapets betydelse för skolutvecklingen. Samtalet varvas med konkreta exempel från skolvärlden.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4044Wed, 11 Jun 2014 14:18:12 +0000En skola i kris - en vanlig rubrik i medierna. Trots flera reformer syns få positiva trendbrott i skolans resultat. Men vad är det egentligen som är viktigt för lärandet? Finns dessa förutsättningar i klassrummet? Vad kan politikerna göra? Forskare från olika vetenskaplig bakgrund diskuterar. I den pågående valdebatten har ytterligare nya förslag presenterats som ska lösa situationen. Men vad är det egentligen som behövs? Vad är som är viktigt för lärandet? Finns dessa förutsättningar i klassrummet? Vad händer i hjärnan? Vad kan politikerna göra för att styra mot en skola grundad på forskning och beprövad erfarenhet, som är det definierade målet? Forskare från olika vetenskaplig bakgrund diskuterar dessa frågor i relation till sin forskning. Seminariet ges under vinjetten "Åsikt Uppsala" och är en debattarena i Uppsala som denna gång flyttar till Visby och Campus Gotland.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4046Wed, 11 Jun 2014 14:25:20 +0000I förorterna utspelas en aktiv social och politisk mobilisering för bättre levnadsvillkor och mot segregation och stigmatisering. Rösterna från förorterna hörs inte i den stora politiken. Forskare och aktivister diskuterar frågor om välfärd, rasism och lokal mobilisering från ett förortsperspektiv. I de högt segregerade svenska städerna är många av förorterna från miljonprogramtiden hem för de människor som det alltför ofta talas om men alltför sällan betraktas som politiska subjekt. I diskussionen ämnar arrangörerna att öppna Almedalen för de politiska debatter som förs i det lokala samhället, i de svenska förorterna, platser som ofta glöms bort av "den stora politiken". Förorternas Almedal arrangeras i ett samarbete mellan Uppsala universitet och föreningen Antirasistiska akademin. Ekonomhistorikern Paulina de los Reyes från Stockholms universitet och ArA presenterar den nyutkomna rapporten "Bilen brinner men problemen finns kvar" om händelserna i Husby maj 2013; Samson Beshir från ArA presenterar rapporten om Afrofobi utkommen 2014 där flera politiska krav formulerades; Valerie Kyeyune Backström berättar om organisationen Rummet, ett alternativt forum för att bedriva kampen mot rasism. Diskussionen leds av kulturgeografen Irene Molina och idéhistorikern Edda Manga.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4048Wed, 11 Jun 2014 14:29:59 +0000Ny forskning visar att lokalpolitiker och rektorer saknar förtroende för varandras kompetens att sköta skolfrågor. Studier visar också att det finns en tendens att nöja sig med resultat som är ”good enough”. Hur går vi vidare för att förbättra mätbara och icke-mätbara resultat? I denna ”morgonsoffa” samtalar Stig-Björn Ljunggren med Elisabet Nihlfors som har arbetat med skolfrågor i 40 år, med erfarenhet bl.a. som lärare, skolchef och forskare. Som skolan är reglerad och organiserad idag går politik, lagar och förordningar delvis förbi huvudmannen (kommun/enskild huvudman) direkt till skolan. Det medverkar till bristande kommunikation och dialog, vilket i sin tur leder till bristande förtroende men även frustration. Kvalitet har idag en tendens att endast avse mätbara kunskaper. Det finns även en attityd att ”det är tillräckligt bra som det är” när godkänt nivån uppnåtts. Att förbättra resultat och nå längre förutsätter lust och motivation, utmaningar, något som lockar och triggar! Det behövs ett seriöst samtal om skolans uppdrag! Bristen på motivation hos barn/ungdomar och föräldrar behöver diskuteras. Det är dags att vidga skolfrågor till att gälla frågor om hur vi ser vårt framtida samhälle och vilken inställning vi har till kunskap.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4049Wed, 11 Jun 2014 14:33:00 +0000Är svenska börsnoterade företag för generösa när det gäller aktieutdelningar? Vilka effekter får det institutionella aktieägandet på företagens utbetalningspolitik? Hur påverkar detta företagens konkurrenskrafter? 1970-2012 ökade aktieutdelningarna årligen med 6,5 procent vilket innebär att såväl nettovinst som aktieutdelningarna ökade snabbare än inflationen. Om vi istället utgår från utbetalningsandelen, dvs andelen av företagets nettovinst som delas ut till aktieägarna (utdelning, återköp samt inlösen) uppgick den till 48,2 procent. Under den senaste 10-års perioden har andelen ökat till 61,1 procent och medför ett klart mindre utrymme för reala investeringar i företagen. Jakten på en maximal avkastning spiller över på företagen som tvingas till åtgärder som på kort sikt får positiva resultateffekter men som på längre sikt kan äventyra företagets utveckling och till och med dess överlevnad. Argumenten från ägarna brukar i dessa fall vara av typen: kan inte företaget förränta bolagets medel, då skall dessa medel återföras till aktieägarna för alternativa placeringar. Att det kan ta tid att planera och genomföra investeringar i bolagets verksamhet får i detta fall en underordnad roll.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4051Wed, 11 Jun 2014 14:38:04 +0000I en paneldiskussion diskuteras människans förutsättningar att fatta beslut och göra val, om valfrihet verkligen kan sägas ha ett värde i sig och vilka förutsättningar som måste finnas på plats för att valfrihet ska ge bra utfall. Antalet val vi gör har de senaste åren blivit allt fler. Vi väljer vård, skola, bank, elbolag och placerar pensionspengar. Men vad ska vi egentligen ha valfriheten till? Vad styr oss när vi väljer? Bidrar valfriheten verkligen till kvalitetshöjningar i utbudet och hur påverkas vårt samhälle av att vi i allt större utsträckning själva förväntas välja utförare och tjänster?https://media.medfarm.uu.se/play/video/4052Wed, 11 Jun 2014 14:39:33 +0000What can Swedish universities do to build research capacity in low-income countries and at the same time gain from cooperating with these countries? What are the obstacles and how can we overcome them? Swedish universities and university colleges are increasing their focus on internationalization, as international collaborations create competitive education and high quality research. Economically expansive regions and resourceful universities are the main focus of today’s collaborations, but what incentives are there for an increased cooperation with low-income countries? Can cooperation with low-income countries both increase the quality in Swedish education and at the same time build research capacity in these countries? And what about the future? Do universities and university colleges have the capability to develop the cooperation with low-income countries?https://media.medfarm.uu.se/play/video/4054Wed, 11 Jun 2014 14:43:30 +0000Hållbarhetsutmaningarna kräver samarbete mellan organisationer med olika världsbild och intressen men svårigheter att hantera konflikter för att nå konsensus är återkommande. Här presenteras metoder för samarbete och lärande, utvecklade och testade i 18 städer i tre världsdelar. Den största utmaningen för vår generation är att skapa välfärd och rättvisa inom planetens gränser. Det krävs en omställning av samhället som endast är möjlig genom samarbete mellan människor och organisationer med olika världsbild och intressen. Det görs många försök att möjliggöra sådant samarbete inom samhällsplanering men erfarenheterna är blandade. Svårigheter att hantera konflikter och nå konsensus är återkommande. Detta gäller särskilt när makten är ojämlikt fördelad, när alla röster inte hörs och när tid och resurser är begränsade. Ofta saknas verktyg och kompetens för att möjliggöra dialog och lärande i omstridda planeringsprocesser. Nu lanseras en handbok för samarbete och lärande i samhällsplanering. The Inquiry-Based Approach (IBA) – A facililitator´s handbook. Handboken är framtagen av forskare och planeringsexperter vid ledande svenska och utländska universitet och planeringsinstitutioner och beskriver metoder som utvecklats och testats i 18 städer i tre världsdelar.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4056Wed, 11 Jun 2014 14:47:54 +0000Den svenska välfärdspolitiken genomsyras av valfrihetstanken och alla partier är positivt inställda till valfrihet. Men vad hände med välfärdspolitiken och den ideologiska debatten efter den genomförda valfrihetsrevolutionen? I denna ”morgonsoffa” diskuterar statsvetaren Paula Blomqvist och sjukvårdsforskaren Ulrika Winblad med samtalsledaren Stig-Björn Ljunggren hur valfrihetstanken har förändrat debatten om välfärdspolitiken i Sverige. Valfrihet ska prägla skolan, sjukvården, barnomsorgen och omsorgen om äldre och handikappade. Brukarnas val ska styra fördelningen av resurser och privata företag ses som viktiga partners. Som det ser ut nu är alla politiska partier för valfrihet i välfärden. De borgerliga partierna har genomfört en valfrihetsrevolution och Sverige har i den politiska retoriken blivit ett valfrihetens samhälle. Men vad händer med debatten nu? Är både högern och vänstern övertygande om valfrihetens och marknadens överlägsna värde? Hur ska väljarna kunna utskilja skiljelinjerna mellan blocken i välfärdsfrågor? Samtalet handlar om partipolitiken och valfrihetstanken, valfrihetens mångtydlighet och vilka värden som ställs åt sidan när valfrihetstanken genomsyrar område efter område.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4058Wed, 11 Jun 2014 14:51:47 +0000Vårt samtal kommer att undersöka frågor om civilkurage i Sverige och internationellt. De som visar civilkurage ofta vinner moralisk auktoritet -- hur fungerar detta? Varför är mod nästan lika smittsamt som rädsla? Vad kan göras för att främja civilkurage, i skolan och i samhället överhuvudtaget? Behöver Sverige en civilkuragelag? Vad är relationen mellan civilkurage i vardagen och hjältemod i krissituationerhttps://media.medfarm.uu.se/play/video/4059Wed, 11 Jun 2014 14:53:32 +0000Socialstyrelsen håller på att uppdatera riktlinjerna för missbruksvården och den preliminära versionen har varit ute för remiss. Med anledning av detta är det angeläget att de föreslagna riktlinjerna diskuteras. Detta seminarium kommer att behandla frågan samt ge möjlighet till diskussion.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4060Wed, 11 Jun 2014 15:01:04 +0000I seminariet presenteras en färsk rapport som beskriver Sveriges framtida elbehov och hur det kan tillgodoses i förhållande till satta klimatmål. Hur ny teknik kan öka framtida generationers valfrihet, gagna svensk exportindustri och skapa förutsättningar för en global välfärd diskuteras. Knappast någon samhällsfråga har debatterats så intensivt och så länge som energiförsörjningen i landet. Bland flera utmärkande drag i debatten kan noteras att trots den framtidskaraktär frågan har ges det framtida samhället och dess behov av energi liten uppmärksamhet. Även den historik och de förutsättningar som skapat en internationellt sett hög välfärdsnivå i Sverige ägnas i allmänhet lite intresse i diskussionen. I frågeställningen finns numera även en global dimension i och med klimatförändringarna och nödvändigheten av att bygga en global välfärd. Denna dimension påverkar i hög grad Sverige och kräver adekvat belysning. Diskussionen saknar alltså viktiga komponenter för att möjliggöra skapandet av en rationell plattform som kan stödja svåra politiska beslut inför framtiden. Föreliggande tvärvetenskapliga rapport pekar dels på vikten av att en allomfattande analys av frågeställningen genomförs och dels i sig utgör den en startpunkt för ett mer djuplodat arbete.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4062Wed, 11 Jun 2014 15:44:33 +0000En allt större del av Europas energiproduktion består av vindkraft. Vilka är de viktigaste forskningsfrågorna vi står inför då större och större parker byggs i mer och mer komplex miljö? I denna ”morgonsoffa” samtalar Stig-Björn Ljunggren med Stefan Ivanell, vindkraftforskare vid Uppsala universitet, Campus Gotland. En allt större del av Europas förnyelsebara energiproduktion består av vindkraft. Detta ställer nya krav både på turbiner och på hur de integreras och styrs. I Sverige byggs det huvudsakligen på land idag men internationellt är även offshore vanligt förekommande. Större och större parker placeras i allt mer komplexa miljöer, till exempel i skog och i kallt klimat. Då vindkraftparkerna blir större och placeras relativt nära varandra ”stjäl” de energi från varandra i större utsträckning. Man kan fråga sig vem som äger vinden när nya parker placeras i närheten av en befintlig och därmed eventuellt ”stjäl” energi.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4064Wed, 11 Jun 2014 15:47:51 +0000Var femte kvinna och var tjugonde man har någon gång utsatts för allvarligt sexuellt våld. Det visar en ny studie från NCK. Det finns också en tydlig koppling mellan utsatthet för våld och ohälsa senare i livet. Hur kan den kunskapen användas för att minska både våldet och ohälsan?https://media.medfarm.uu.se/play/video/4065Wed, 11 Jun 2014 15:52:39 +0000Vi kommer att prata om hur sociala medier används i politiska kampanjer. Vilka är drivkrafterna bakom politiskt deltagande i sociala medier och hur tänker partierna om det i kampanjarbetet? Hur resonerar partierna om närvaro på Internet? Vad driver deltagande? Seminariet utgår från erfarenhet under valåret och forskaren Jakob Svenssons nypublicerade bok och kommer att prata om hur sociala medier används i politiska kampanjer. Ser det annorlunda ut än det traditionella politiska kampanjarbetet? Är sociala medier ytterligare en megafon, eller pågår det vettiga diskussioner på Facebook? Har någon någonsin ändrat uppfattning efter att ha läst en tweet? Vi vill också gärna diskutera om det är någon skillnad mellan parlamentariska och ickeparlamentariska gruppers användning av sociala medier i kampanjarbetet och om politiken når nya grupper via sociala medier, eller om det bara är samma resursstarka människor, men på en annan arena än tidigare?https://media.medfarm.uu.se/play/video/4066Wed, 11 Jun 2014 15:55:05 +0000Vad kan vi lära från avtalet mot kemiska vapen? En kärnvapenfri värld – illusion eller möjlighet? Vad är det humanitära initiativet mot kärnvapen och kan det leda till nedrustning? Kärnvapen: Katastrofen vi aldrig kan förbereda oss för. Debatt: Bör Sverige verka för ett förbud mot kärnvapen?https://media.medfarm.uu.se/play/video/4067Wed, 11 Jun 2014 15:56:54 +0000Behövs djupare etisk medvetenhet genom bildning om människor ska medverka till de uppoffringar som kan rädda planeten från miljökatastrof? Många visioner av hur vi ska kunna hindra klimatet från att förstöras ställer höga krav på medborgarna. Människor uppmanas att begränsa konsumtionen, betala miljöskatter, bidra till gemensamma insatser trots att det inte blir helt rättvist när inte alla är med och betalar. Det här är inte bara frågor för politiska teknokrater utan gäller grundläggande mänskliga värden som bildningen länge tagit upp.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4068Wed, 11 Jun 2014 15:58:30 +0000Attityderna kring cannabis har förändrats och föreställningen om att drogen är ofarlig sprids. Argument förs fram som uppmanar till legalisering. Ska vi ge upp kampen mot narkotika och vad händer om vi gör det? U-FOLD inbjuder till fortsatta samtal i legaliseringsfrågan. Ska Sverige ge upp kampen mot narkotika och vad händer om vi gör det? Det handlar förstås främst om cannabis. I seminariet den 3 juli inbjuder U-FOLD till fortsatta samtal i legaliseringsfrågan. Attityderna kring cannabis har blivit mer tillåtande och föreställningen om den ofarliga drogen sprids på nätet tillsammans med argument om varför drogen borde legaliseras. Romantisering och mytbildning kring cannabisplantan hämtar näring från utvecklingen av så kallad medicinsk marijuana i 18 delstater i USA, vilket har inneburit en ny kommersiell miljardindustri där marijuana-rökning håller på att normaliseras bland framförallt de unga i befolkningen. Men ska Sverige ge upp kampen mot cannabis och vad händer om vi gör det? Vad säger forskningen om konsekvenserna av en legalisering?https://media.medfarm.uu.se/play/video/4069Wed, 11 Jun 2014 16:01:24 +0000Antropologen Brian Palmer brinner för dem som riskerar allt för ett mänskligare samhälle. Han samlar visdom från heroiska liv och tillämpar den på vardagliga frågor om att överleva som idealist i en hård värld. Vad kan våra modigaste samtida och stupade vänner lära oss? I denna "morgonsoffa" samtalar Stig-Björn Ljunggren med Brian Palmer. De kommer bland annat att prata om betydelsen av förebilder och hur civilkurage är lika smittsamt som rädsla. Två exempel är Sophie Scholl som lämnade sina lektioner för att i hemlighet distribuera flygblad mot Adolf Hitler och elva-åriga Malala Yousafzai som bodde i talibanernas skugga och bloggade om deras brutalitet. Vad kan vi lära oss av deras sätt att leva och agera?https://media.medfarm.uu.se/play/video/4070Wed, 11 Jun 2014 16:02:59 +0000Skolans marknadsorientering påverkar i olika avseenden elevers skolarbete. I seminariet behandlas detta i förhållande till elever i behov av särskilt stöd och elevers möjligheter till inflytande över sitt vardagliga arbete. Skolans marknadsorientering tar sig bl.a. uttryck i skolpeng, fritt skolval, fritt statsbidrag till kommuner och andra skolhuvudmän och generösa bestämmelser för att inrätta och driva fristående skolor. Men vad innebär detta för skolans elever? I seminariet diskuteras denna frågeställning i bl.a. ljuset av elevers möjligheter till inflytande över vardagsarbetet och vad som blir konsekvenserna för elever i behov av särskilt stöd. Seminariet grundas på bilaga 3 i utredningen I SOU 2014:5. Staten får inte abdikera. Betänkande av utredningen om skolans kommunalisering.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4071Wed, 11 Jun 2014 16:04:31 +0000På vilka grunder ska universitet och högskolor få resurser från staten till utbildning och forskning? Hur står sig Sveriges satsningar på forskning och utbildning i ett internationellt perspektiv? Dagens system utformades för 25 år sedan och behöver ses över. Sveriges universitets- och högskoleförbund presenterar ett nytt förslag på hur detta kan göras som diskuteras av politiker och beslutsfattare inom högskolesektorn. Detta är det första seminariet av fyra på SUHF:s mötesplats i Almedalen.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4101Mon, 23 Jun 2014 10:23:30 +0000Hur fria behöver universitet och högskolor vara? I högtidstalen talar politiker gärna om vikten av en fri akademi, men sedan följer ofta detaljerade förslag på hur lärosätena ska lösa samhälleliga problem. Företrädare för akademin värnar sin frihet, samtidigt ropar man ofta på att politiker ska rikta särskilda medel till just deras områden. Vad bör staten förvänta sig av sin investering i lärosätena och hur ska de styras? Tillsammans med forskare och politiker diskuteras lärosätenas roll och behovet av ökad frihet för landets lärosäten. Detta är det andra seminariet av fyra på SUHF:s mötesplats i Almedalen.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4105Mon, 23 Jun 2014 12:01:53 +0000Att högskoleutbildade har lägre arbetslöshet än andra grupper är väl känt. Men räcker det som argument för att utbilda fler? I vilken utsträckning ska utbudet av läkare, ingenjörer och konstnärer styras av staten och vem ska egentligen bestämma vad utbildningarna ska innehålla? Vilken roll ska högskolan spela för att främja bildningen och det livslånga lärandet? Hur kan högre utbildning utgöra en grund för hela (arbets-)livet och inte bara för det första jobbet? Vad krävs av arbetsgivare för att attrahera framtidens studenter? Tillsammans med företagare, fackförbund, politiker, studenter och beslutsfattare från högskolan diskuteras hur man ska styra eller inte styra högskoleutbildningen och hur man bäst möter behoven i framtiden. Detta är det tredje seminariet av fyra på SUHF:s mötesplats i Almedalen.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4107Mon, 23 Jun 2014 12:03:29 +0000Högskolor och universitet tillhör den sista delen av svensk offentlig förvaltning som ännu inte arbetat systematiskt med att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Det här seminariet handlar om hur jämställdhetsintegrering kan användas som strategi för jämställdhetsarbetet vid Sveriges universitet och högskolor. Detta är det fjärde seminariet av fyra på SUHF:s mötesplats i Almedalen.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4108Mon, 23 Jun 2014 12:04:56 +0000För tre år sedan ändrade HD radikalt straffskalorna vid narkotikabrott. Konsekvenserna av detta medförde att regeringen tillsatte en utredning ledd av lagman Petra Lundh. Regeringen framställde önskemål om att utredaren skulle överväga möjligheten att ändra straffskalan och införa nya rubriceringar som synnerligen grovt narkotikabrott/ grov narkotika-smuggling. Utredningen är nu färdig och kommer att presenteras till midsommar. Frågorna som tas upp under seminariet är hur detta förslag kommer att förverkligas samt vad kritikerna anser nu, tre år efter HDs beslut. U-FOLDs inbjudna medverkande kommer att diskutera dessa frågor.https://media.medfarm.uu.se/play/video/4110Thu, 26 Jun 2014 17:44:31 +0000https://media.medfarm.uu.se/play/video/4119Fri, 04 Jul 2014 12:51:03 +0000