https://media.medfarm.uu.se/play/kanal/326Kan du presentera din forskning på fyra minuter? Delta i Sveriges största tävling i presentationsteknik för forskare – Forskar Grand Prix!svCopyright (C) 2026 Uppsala universitet, MedfarmDoITModerator: Ann Fernholm, vetenskapsjournalist och moderator. Jury ? – regissör och skådespelare, Uppsala stadsteater Mikael Jansson – presschef på SLU Anna Gårdmark – professor i kvantitativ fisk- & fiskeriekologi, Sveriges lantbruksuniversitet Helena Danielsson – professor i biokemi, Uppsala universitethttps://media.medfarm.uu.se/play/video/7334Fri, 29 Sep 2017 20:49:41 +0000Kan man läsa en text som inte längre finns? CARL JOHAN BERGLUND Jag är civilingenjör i teknisk fysik, pastor i Equmeniakyrkan och forskar om exegetiska, bibelvetenskapliga metoder för att läsa gamla skrifter. I antiken, när varje exemplar av en bok måste skrivas av med bläck och penna på papyrus eller pergament, hade man inte alltid råd att göra ett nytt exemplar när det man hade föll i bitar. Många av antikens skrifter finns därför inte bevarade ens i ett enda exemplar. Det gäller också Herakleons Johanneskommentar från slutet av 100-talet, som annars hade varit en oerhört spännande källa till hur Nya testamentet tolkades mindre än hundra år efter att det skrevs. Femtio år senare kritiserade Origenes Herakleons tolkningar i sin egen kommentar till Johannesevangeliet. Men eftersom citattecknet inte var uppfunnet, blandade han ordagranna citat med referat där Herakleons ord blandas med nyare idéer. Efter noggrann analys börjar jag kunna skilja det ena från det andra – men kommer jag att kunna läsa en text som inte längre finns?https://media.medfarm.uu.se/play/video/7332Fri, 29 Sep 2017 20:39:59 +0000Balochiska – att skapa ett skriftspråk! CARINA JAHANI Mina barn säger att deras mamma är tokig. Hon har uppfunnit ett språk som hon kallar balochiska. Nu försöker hon lära ut det till alla hon träffar. Detta är naturligtvis inte fallet, men det finns ett korn av sanning i vad de säger. Balochiska talas av mer än 10 miljoner, framför allt i Pakistan och Iran, men det har inget standardskriftspråk och ingen officiell status i något av de länder där det talas. Min forskning har under ett flertal år bestått i att beskriva olika balochiska dialekters grammatik och att dokumentera språket, bl.a. genom att publicera muntlig litteratur. För att ”skapa” ett standardspråk nätverkar jag och min forskargrupp med institutioner i Pakistan och Iran. Arbetet består bl.a. i att utarbeta en ortografi med tydliga rättstavningsregler och att normera vad som är rätt och fel i skriftspråket. Det innefattar också utgivning av litteratur, en grammatisk beskrivning av standardbalochiska, en ordbok, samt framtagning av tangentbord, rättstavningkontroll, appar etc.https://media.medfarm.uu.se/play/video/7331Fri, 29 Sep 2017 20:33:48 +0000Pesten – är det antilopernas fel? EMELI TORSSON Jag är veterinär och forskar om dödliga virussjukdomar. I många av världens fattigare länder är får och getter en otroligt viktig källa till både mat och inkomst. Därför är det av yttersta vikt att skydda djuren mot smittsamma, och möjligen dödliga, sjukdomar. Jag har varit i Tanzania och studerat vilka får och getter som löper en större risk att utsättas för smittsamma sjukdomar. Är det kanske de som umgås för mycket med grannarnas djur? Eller är det de som stöter på antiloper på savannen? Jag har främst fokuserat på sjukdomen Peste des petits ruminants, en av de mest dödliga sjukdomarna ett får eller en get kan drabbas av. Denna sjukdom anses vara så skadlig att FN har valt ut den till den tredje sjukdomen någonsin som ska utrotas från vår planet.https://media.medfarm.uu.se/play/video/7333Fri, 29 Sep 2017 20:42:50 +0000Gräsmattan – är den så grön som vi tror? MARIA IGNATIEVA Jag forskar om mångfald i stadsmiljön samt landskapsarkitekturens design och historia. Gräsmattan är en av de mest dominerande och synliga delarna i det urbana landskapet världen över. Gräsmattor kräver stor resursanvändning och mycket skötsel. I Sverige täcker gräsmattor en yta lika stor som Mälaren eller 0,6-0,9 % av landets yta. I LAWN projektet undersöker jag och mitt team gräsmattans roll i stadsplanering, formgivning och förvaltning av utemiljöer. Resultatet från fallstudier i Malmö, Uppsala och Göteborg visar att den positiva kolsänkan som gräsmattor har, förminskas av klippning, bevattning och gödning. Detta eftersom de förbrukar arbetstid, fossila bränslen och orsaker utsläpp av växthusgaser. Den vanliga bruksgräsmattan har en lägre biologisk mångfald om de jämförs med mer ängslika gräsytor. Min forskning visar tydligt att de sociala aspekterna och estetiska preferenser påverkar beslutsfattande inom planering och förvaltning. Det finns ett trängande behov av att utmana det existerande paradigmet om den ”ideala gräsmattan” och gå mot mer uthålliga, resurssparande och mindre kostsamma lösningar som bygger på den inhemska ängsfloran.https://media.medfarm.uu.se/play/video/7336Fri, 29 Sep 2017 21:09:00 +0000Varför har män kortare livstid än kvinnor? LARS FORSBERG I hela världen dör män i genomsnitt fyra år tidigare än kvinnor. Detta har varit känt i århundraden och skillnaden är större i länder med lång livslängd, t.ex. hela sju år i Japan. Varför ser det ut så här? Det var länge ett mysterium – men en genetisk skillnad mellan könen kan bidra till att lösa denna gåta. Jag forskar om människans genetik (ärftlighetslära). Människan har normalt 46 kromosomer i 23 par och 22 par är likadana hos både män och kvinnor. Könskromosomerna skiljer sig däremot åt mellan könen, då kvinnor har två X-kromosomer medan män har en X- och en Y-kromosom. Det är vanligt att män under livets gång förlorar Y-kromosomen i blodceller (kallat LOY) och man trodde länge att detta tillstånd var helt ofarligt. Nyligen har vi upptäckt att män med LOY har en betydligt ökad risk att dö i förtid och att de oftare drabbas av cancer, Alzheimers sjukdom och kardiovaskulär sjukdom, jämfört med män utan LOY. Eftersom LOY bara kan uppstå hos män så är det en viktig pusselbit till att förstå varför män i genomsnitt lever kortare tid än kvinnor.https://media.medfarm.uu.se/play/video/7337Fri, 29 Sep 2017 21:13:37 +0000Kan statistiska modeller veta vad du gillar? ANDREAS SVENSSON Min forskning handlar om att använda statistiska modeller för att få datorer att dra slutsatser och göra förutsägelser. Det kan handla om att känna igen din kompis på foton, att från förra veckans temperaturer förutsäga morgondagens väder eller att gissa om du kommer att gilla en ny låt. För en dator är musik och bilder bara långa tabeller med siffror. Datorer är oslagbara på att lagra siffror och att räkna men de har inte alls den medfödda mänskliga förmågan att kunna tolka, generalisera och hitta mönster. Genom att kombinera det klassiska ämnet statistik med datorns beräkningsförmåga kommer vi en bit på vägen: om datorn lär sig statistiska modeller (matematiska ekvationer) från uppmätta data (bilder, temperatur eller musik) kan modellerna användas för att dra slutsatser och göra förutsägelser. Här behövs min forskning så att vi vet hur vi ska programmera datorn, för att den ska kunna räkna på dessa avancerade statistiska modeller.https://media.medfarm.uu.se/play/video/7338Fri, 29 Sep 2017 21:24:40 +0000Ätbara orkidéer som hotas av utrotning SARINA VELDMAN I Zambia finns en delikatess som kallas chikanda. Chikanda är en kaka som görs av orkidéknölar, jordnötter och lite chilipulver. I min forskning använder jag DNA-streckkodning för att ta reda på vilka orkidéarter som används i chikanda. Jag har köpt chikanda på lokala marknader i Zambia och Tanzania och med hjälp av DNA-streckkodning har jag hittat 21 olika arter av orkidéer i kakorna. Flera av de här arterna är hotade på grund av handeln. Varje år exporteras fyra miljoner orkidéer från Tanzania till Zambia och om orkidéhandeln fortsätter i den här takten riskerar flera orkidéarter att utrotas.https://media.medfarm.uu.se/play/video/7339Fri, 29 Sep 2017 21:29:57 +0000https://media.medfarm.uu.se/play/video/7335Fri, 29 Sep 2017 20:58:59 +0000Vinnare i Uppsalas deltävling av Forskar Grand Prix 2016: Marlene Andersson, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU: Hur spinner spindlar sin fantastiska tråd?https://media.medfarm.uu.se/play/video/6327Mon, 03 Oct 2016 15:02:15 +0000Laura Kukkola, institutionen för folkhälsa- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Medverkade i Forskar Grand Prix 2016 på rubriken: Behandla psykisk ohälsa över nätet - funkar det?https://media.medfarm.uu.se/play/video/6333Tue, 04 Oct 2016 12:03:36 +0000Petter Frühling, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet. Medverkade i Forskar Grand Prix 2016 på rubriken: Cancervård måste vara lika för alla!https://media.medfarm.uu.se/play/video/6336Tue, 04 Oct 2016 12:07:52 +0000Torsten Pettersson, litteraturvetenskapliga institutionen. Medverkade i Forskar Grand Prix 2016 på rubriken: Hur kan litteraturen få oss att må bättre?https://media.medfarm.uu.se/play/video/6338Tue, 04 Oct 2016 12:09:16 +0000Prisutdelning, Uppsalas Forskar Grand Prix 2016, på Västgöta nation den 30 september. Moderator: Ann Fernholm, vetenskapsjournalist.https://media.medfarm.uu.se/play/video/6339Tue, 04 Oct 2016 12:10:06 +0000Lena-Mari Tamminen, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU. Medverkade i Forskar Grand Prix 2016 på rubriken: Är stressade kalvar en fara för folkhälsan?https://media.medfarm.uu.se/play/video/6334Tue, 04 Oct 2016 12:06:02 +0000Sabine Sten, institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet. Medverkade i Forskar Grand Prix 2016 på rubriken: Arkeologiska skelett berättar vår sjukdomshistoria.https://media.medfarm.uu.se/play/video/6337Tue, 04 Oct 2016 12:08:37 +0000Mattias Lantz, institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet. Medverkade i Forskar Grand Prix på rubriken: Res med till fissionens värld!https://media.medfarm.uu.se/play/video/6335Tue, 04 Oct 2016 12:07:04 +0000