Professorernas installationsföreläsningar 2017
KontaktpersonElla Stensson
Filmer20
-
Capturing Evolution with Computers.
Lynn Kamerlin, Biologi, särskilt strukturbiologi Enzymer är ”naturens katalysatorer”. De ökar hastigheten av kemiska reaktioner som är nödvändiga för levande system från att ta miljarder år till att vara klara på fraktioner av sekunder. Enzymer har utnyttjats bioteknologiskt i flera tusen år, och används mer och mer i dag. Deras otroliga katalytiska förmåga och återanvändbarhet gör dem också extremt attraktiva som katalysatorer för industriella processer för kemisk syntes och framställning av nya biobränslen. I kroppen regleras enzymfunktionen i minsta detalj, och misstag i denna komplexa ordning orsakar många sjukdomar. I min forskning har jag använt olika beräkningsmetoder för att genom teoretiska beräkningar bättre förstå hur enzymer fungerar; hur deras molekylära struktur dikterar deras biologiska funktion, och hur detta har utvecklats över tiden. Dessutom hur de kan manipuleras för att katalysera helt nya reaktioner, även sådana som aldrig tidigare förekommit naturligt. Jag har också utvecklat nya metoder för att förutspå hur enzymer kan utvecklas med hjälp av datorprediktioner. Dessa metoder har dessutom möjliggjort omfattande modeller för hur urgamla enzymer har lärt sig nya funktioner. Sammantaget kommer detta att vara av stor vikt för vår förståelse av enzymers funktion både på biologisk nivå och för utvecklandet av nya biokatalysatorer.
-
Cultural Geography, or: Dead Labor – Literally.
Don Mitchell, Kulturgeografi Jag har fyra huvudområden i min forskning: (1) de politisk-ekonomiska processerna och den sociala kampen som bildar det geografiska landskapet och ingjuter social och politisk betydelse i dem; (2) skapandet, användandet och styrning av urbana offentliga rum; (3) utvecklingen av kulturell teori i kulturgeografi; och (4) kulturgeografisk kunskapshistoria. Inom det första forskningsområdet har jag undersökt den långa historien av kamp bland migrantarbetare, jordbruksintressenter och statens agenter i utvecklingen av Kaliforniens ”agribusiness-landskap”. På det andra området har jag studerat hanteringen av hemlösa i det offentliga rummet, användandet av offentliga rum för politiska uttryck och protest, samt de praktiker och strategier som används av de polisiära myndigheterna för att övervaka och styra offentliga rum i liberala demokratier. På det tredje området har mitt huvudfokus varit relationen mellan politisk ekonomi och kulturella sedvanor i och över geografiska rum. Inom det fjärde området, har jag – ofta tillsammans med min hustru, miljöforskaren Susan Millar – undersökt hur geografisk kunskap har producerats genom spektakulära planer för snabba miljöomvandlingar, såsom användandet av kärnvapen för att, genom så kallad geoengineering, ögonblickligen skapa hamnar, kanaler, och dylikt. Det som kopplar samman alla fyra områdena är en bestående vilja att förstå de historiska-geografiska förutsättningarna som hindrar – eller möjligtvis kan förverkliga – en rättvisare värld.
-
Säg mej vem du äter med… – om måltidsgemenskapens betydelse i fest och vardag
Agneta Yngve, Kostvetenskap, särskilt måltidsforskning Kostvetenskap är ett mycket brett och komplicerat forskningsfält som kombinerar klassisk naturvetenskaplig nutritionsforskning med samhällsvetenskapliga aspekter och folkhälsoaspekter. Min egen forskning har i stor utsträckning handlat om att stärka evidensbasen genom att utveckla metoder för att mäta matvanor, livsstil och hälsa. Jag har haft förmånen att vara med i utvecklingen av rekommendationer, kostråd och policy på internationell och nationell nivå. Det jag just nu har möjlighet att utveckla är ett mångvetenskapligt synsätt vad gäller måltidsgemenskap. I UNESCO:s beskrivning av Medelhavsmaten ingår hänvisningar till den positiva betydelsen av måltidsgemenskap och det är också fallet i några få länders kostråd. Det finns en del forskning som pekar på betydelsen av den gemensamma måltiden ur hälsosynpunkt och jag hoppas kunna vidareutveckla den kunskapen och i min roll som lärostolsprofessor stimulera innovativa studier inom området.
-
The Turkic Runiform Writing System and Its Variants.
László Károly, Turkiska språk Turkiska språk utgör en egen språkfamilj som talas över ett vidsträckt område från Balkanhalvön genom Centralasien ända till nordöstra Sibirien. Det finns ungefär tjugo turkiska språk med en standardiserad skrift och en betydande litterär tradition, varav turkiska, tatariska, kazakiska, uiguriska, chakassiska, tjuvasjiska och jakutiska är några exempel.I min forskning är jag främst upptagen av filologiska och lingvistiska undersökningar av såväl äldre som modernare turkiska språk, vilket inkluderar fornturkiska och medelturkiska skriftspråk. Nomadiserande turkfolk på de vida eurasiatiska stäpperna utvecklade för första gången sitt eget skriftsystem redan på 700-talet efter Kristus. På grund av dess likhet med det skandinaviska runalfabetet går bokstäverna ofta under namnet ”runor” i den vetenskapliga litteraturen. Detta område är en viktig del av min forskning och jag har utvecklat en databas (tillgänglig online på www.runiform.lingfil.uu.se) som syftar till att dokumentera samtliga turkiska runinskrifter som hittills upptäckts. En särskild grupp av dessa inskrifter är hemmahörande i Östeuropa och har ännu inte tolkats på ett tillfredsställande sätt. Med hjälp av datorlingvistiska metoder undersöker jag möjligheter att tolka denna grupp av runinskrifter och min förhoppning är att vi kommer att vinna ny kunskap om inte bara språkliga fenomen utan även om historia, kultur och religion bland de folk som talade dessa språk. Jag är också särskilt intresserad av medicinhistoria hos turkfolken, i synnerhet medicinska skrifter som härstammar från Centralasien och tillkom under inflytande från den grekisk-muslimska medicinska vetenskapen.
-
Upphovsrättens påfrestningar på den digitala utvecklingen
Sanna Wolk, Civilrätt Jag är professor i civilrätt med särskild inriktning på immaterialrätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. Jag är närmare bestämt specialiserad på upphovsrätt. Nu forskar jag om upphovsrättsliga avtal för den digitala europeiska marknaden. Tidigare har jag studerat de upphovsrättsliga och patenträttsliga skydden för datorprogram. I min forskning har jag vidare berört upphovsrättsliga aspekter vid e-lärande och utbildning i digitala miljöer. Jag arbetar aktivt i olika immaterialrättsliga föreningar och är bland annat president för AIPPI Sverige inom International Association for the Protection of Intellectual Property (AIPPI) samt vice ordförande i internationella AIPPI:s upphovsrättskommitté. Jag är vidare ordförande i Reklamombudsmannens vetenskapliga råd, styrelseledamot i Svenska Föreningen mot Piratkopiering (SACG) och är också medlem av Internationella handelskammarens (ICC) referensgrupper Immaterialrätt, Marknadsrätt jämte skiljedom. Vidare är jag utsedd av EU-kommissionen som expert i upphovsrätt samt medlem av EU-kommissionens referensgrupp IP in the Digital World inom The Observatory on Infringements of Intellectual Property Rights vid EUIPO. År 2012 grundade jag Institutet för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt (IMK) vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet. IMK:s uppgift är att befordra vetenskapligt studium av immaterialrätten, marknadsföringsrätten och konkurrensrätten. Det sker bland annat genom forskning, seminarier och konferenser, universitetsutbildning och dokumentation samt publiceringsverksamhet. Genom IMK:s verksamhet finns en plattform för forskare, praktiker och domare med flera att diskutera aktuella frågor. Det ska gynna den akademiska kreativiteten och gör forskningen mer relevant för samhället.
-
"Hwar fogel bör siunga efter sin näbb". Kommunikation och kön i tidig svensk offentlighet.
Ann Öhrberg, Litteraturvetenskap Vad skrev kvinnliga författare i äldre tid? Vilka möjligheter hade människor under 1700-talet att uttrycka egna trosuppfattningar? Hur uppstod den moderna offentligheten? Detta är några av de frågor som jag arbetat med. I min forskning har jag främst undersökt litteratur ur ett retorik- och genusperspektiv. Ofta har det handlat om olika former av texter från 1700-talet som förbisetts i litteraturhistorisk forskning: dikter som skrevs till särskilda tillfällen (som bröllop och begravningar), politiska och religiösa texter. Genom att kartlägga kvinnliga författare under 1700-talet och den religiösa väckelsens litteratur och medlemmar har jag visat att även om dessa författare och denna litteratur är bortglömd i dag spelade de en stor roll i sin samtid. Under senare år har jag undersökt den moderna offentlighetens framväxt under 1700-talet, men även hur det offentliga fungerar i dag, till exempel genom att studera den kommunikation och de medier som präglade den tidiga offentligheten, eller hur författare med psykisk funktionsvariation i dag skriver om sina erfarenheter. En gemensam nämnare för mina studier är att de berör frågor om makt och litteratur där litteraturen sätts in i sociala, kulturella och historiska sammanhang.
-
Genvägen till rätt medicin - om riskfaktorer för biverkningar.
Mia Wadelius, Klinisk farmakogenetik Vi människor reagerar alla olika på läkemedel och några får biverkningar. Hur vi reagerar påverkas av ärftlighet och miljö, men i de flesta fall finns inget bra sätt att förutsäga vem som kommer att drabbas av svåra biverkningar. Inom klinisk farmakogenetik studerar vi om ärftliga faktorer påverkar risken för läkemedelsbiverkningar. Vi samlar personer som drabbats i en nationell biobank, Swedegene. Vi undersöker om gener hos dessa personer skiljer sig från gener hos kontrollpersoner som tål samma behandling. Med fördjupad kunskap om läkemedelsbiverkningar kan vi förklara mekanismer och utveckla gentester för optimerad behandling. Målsättningen är att dessa tester införs i hälso- och sjukvård i stor skala så att svåra och livshotande biverkningar kan undvikas.
-
Klonernas återkomst: Om cancer i det 21:a århundradet.
Tobias Sjöblom, Tumörgenetik En tredjedel av alla svenskar drabbas av cancer någon gång under livet. Gemensamt för cancersjukdomarna är att de framför allt orsakas av förvärvade genskador som aktiverar eller slår ut viktiga system som styr tillväxten i våra celler. Dessa genskador är i dag måltavlor för riktade och immunsystemaktiverande cancerbehandlingar som används i cancervården. I min forskning har jag kartlagt mutationer som orsakar tjocktarmscancer och bröstcancer. Genom att använda cellmodellsystem har jag studerat mekanismerna för hur mutationerna styr tumörens tillväxt och spridning i kroppen. Utgående från de sjukdomsorsakande mutationerna utvecklar jag nya metoder för diagnostik och läkemedelsbehandling av cancer. Ett särskilt viktigt framtida tillämpningsområde för kunskapen är tidig upptäckt av cancer. Jag har därför drivit uppbyggnaden av stora provsamlingar från cancerpatienter för att möjliggöra språnget från forskningsresultat till kliniskt användbara verktyg.
Eller följ kanalen med RSS.
Filmer i kanalen
Just nu finns det inga öppna filmer i den här gruppen. Logga in så kan du kanske även se skyddade filmer.
-
14:26 Social Movements as City Makers: Contesting Global Capitalism and Liberal Democracy.
-
14:26 Tävling i den högre skolan? Universitet och idén om en global kunskapsmarknad.
-
16:48 Cultural Geography, or: Dead Labor – Literally.
-
15:59 Internationell medling i inbördeskrig – effekten av partiska och opartiska medlare.
-
13:43 Med löpsedel som uppdrag – om organisationer och organisering i nyhetssamhället.
-
15:47 Var har jag varit och vad gjorde jag där? Om människans minne och hjärna.
-
23:19 Säg mej vem du äter med… – om måltidsgemenskapens betydelse i fest och vardag
