Medfarm Play

För personer med intellektuella eller kognitiva funktionsnedsättningar kan det av flera skäl vara svårt att vara aktörer i rätten. Ett skäl är att en giltig rättshandling ? t ex att samtycka till något - förutsätter ?rättshandlingsförmåga?, vilket kort uttryckt handlar om förmåga att uttrycka en förnuftig vilja gällande saken. Sedan år 2009 gäller konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Av dess artikel 12 om likhet inför lagen framgår att personer med funktionsnedsättningar ska erkännas som både personer och aktörer i rätten på lika villkor som andra. Frånkännande av rättshandlingsförmåga är inte tillåtet; om någon saknar förmåga att agera rättsligt, ska denne erbjudas stöd för att kunna göra det. Detta rättsläge reser både rättsliga och etiska frågor, varav den övergripande är om stöd alltid kan kompensera för nedsatta förmågor att rättshandla? Exempelvis i fall där det krävs det enskildes samtycke från den enskilde?

Therése Fridström Montoya är biträdande universitetslektor vid juridiska institutionen och forskar främst om betydelsen av funktionsnedsättningar hos personer i rätten; vilka människor som inkluderas respektive exkluderas från rättssystemet, ställföreträdarfrågor, sociala och mänskliga rättigheter m.m. Särskilt intresserad av maktfrågor och kritiska perspektiv inom rättsvetenskapen.

Kontaktperson
Mattias Vesterlund, Teknisk- och administrativ personal