Bertil Bengtsson ?Skattefjällsmålet och diskrimineringsfrågan? (kort introduktion av May-Britt Öhman)
11.05- 11.10 Introduktion ? samiska markrättigheter och rasbiologi (May-Britt Öhman - Lars-Anders Baer, jurist, Sametingspolitiker och ordförande Luokta Mavas sameby) skulle ha medverkat men kan ej delta pga renskiljning.
11.10-11.30 Bertil Bengtsson, Professor i civilrätt, ?Skattefjällsmålet och diskrimineringsfrågan?
Bertil Bengtsson professor i civilrätt, f.d. justitieråd och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin. Han har sysslat med en del frågor gällande samiska rättigheter som domare, utredare och juridisk författare.
Abstract:
Skattefjällsmålet och diskrimineringsfrågan
"Skattefjällsmålet, som avgjordes 1981 i Högsta domstolen (HD), var en tvist mellan samebyar i norra Jämtland och den svenska staten om äganderätten till de så kallade ?skattefjällen?. Tvisten prövades i tingsrätt, hovrätt och slutligen i Högsta Domstolen (HD); se Nytt juridiskt arkiv 1981 s. 1. Domen i detta mål har därefter haft stor betydelse för hur samernas renskötselrätt behandlats av domstolar och myndigheter.
Frågan om diskriminering av samerna var på flera sätt aktuell. Från samisk sida framfördes att rasbiologiska uppfattningar påverkat lagstiftningen om samerna, särskilt den första renbeteslagen av 1886, och kommit lagstiftaren att förneka att samerna hade äganderätt till de fjällmarker de brukade. Enligt Högsta domstolens dom framträdde visserligen en nedvärdering av samerna i vissa yttranden under förarbetena till 1886 års lag, däremot inte när regering och riksdag senare tog ställning till lagstiftningen. Att samerna inte ansågs som ägare till fjällmarken berodde enligt HD på historiska förhållanden. Samebyarna förlorade målet, men enligt domen var det möjligt att samer förvärvat äganderätt till vissa andra delar av fjällmarkerna, fast det inte fanns förutsättningar för det just i de omtvistade områdena.
I målet behandlades vidare bl.a. frågan om en bestämmelse i rennäringslagen av 1971 som hindrade samerna att själva förfoga över sin jakt- och fiskerätt i fjällmarken kunde anses diskriminerande. Högsta domstolens majoritet ansåg dock inte detta vara fallet ? regeln (som hade en motsvarighet redan i 1886 års lag) hade inte påverkats av någon nedvärderande inställning till samerna som folkgrupp utan den berodde på andra hänsyn. Enligt en skiljaktig mening innebar emellertid bestämmelsen en faktisk särbehandling av samerna i förhållande till andra medborgare, oavsett vad för skäl som låg bakom. Därför stred bestämmelsen mot grundlagens förbud mot diskriminering. Felet ansågs dock inte som ?uppenbart?, vilket enligt regeringsformens dåvarande bestämmelser krävdes för att underkänna en grundlagsstridig lagregel.
11.10-11.30 Bertil Bengtsson, Professor i civilrätt, ?Skattefjällsmålet och diskrimineringsfrågan?
Bertil Bengtsson professor i civilrätt, f.d. justitieråd och ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin. Han har sysslat med en del frågor gällande samiska rättigheter som domare, utredare och juridisk författare.
Abstract:
Skattefjällsmålet och diskrimineringsfrågan
"Skattefjällsmålet, som avgjordes 1981 i Högsta domstolen (HD), var en tvist mellan samebyar i norra Jämtland och den svenska staten om äganderätten till de så kallade ?skattefjällen?. Tvisten prövades i tingsrätt, hovrätt och slutligen i Högsta Domstolen (HD); se Nytt juridiskt arkiv 1981 s. 1. Domen i detta mål har därefter haft stor betydelse för hur samernas renskötselrätt behandlats av domstolar och myndigheter.
Frågan om diskriminering av samerna var på flera sätt aktuell. Från samisk sida framfördes att rasbiologiska uppfattningar påverkat lagstiftningen om samerna, särskilt den första renbeteslagen av 1886, och kommit lagstiftaren att förneka att samerna hade äganderätt till de fjällmarker de brukade. Enligt Högsta domstolens dom framträdde visserligen en nedvärdering av samerna i vissa yttranden under förarbetena till 1886 års lag, däremot inte när regering och riksdag senare tog ställning till lagstiftningen. Att samerna inte ansågs som ägare till fjällmarken berodde enligt HD på historiska förhållanden. Samebyarna förlorade målet, men enligt domen var det möjligt att samer förvärvat äganderätt till vissa andra delar av fjällmarkerna, fast det inte fanns förutsättningar för det just i de omtvistade områdena.
I målet behandlades vidare bl.a. frågan om en bestämmelse i rennäringslagen av 1971 som hindrade samerna att själva förfoga över sin jakt- och fiskerätt i fjällmarken kunde anses diskriminerande. Högsta domstolens majoritet ansåg dock inte detta vara fallet ? regeln (som hade en motsvarighet redan i 1886 års lag) hade inte påverkats av någon nedvärderande inställning till samerna som folkgrupp utan den berodde på andra hänsyn. Enligt en skiljaktig mening innebar emellertid bestämmelsen en faktisk särbehandling av samerna i förhållande till andra medborgare, oavsett vad för skäl som låg bakom. Därför stred bestämmelsen mot grundlagens förbud mot diskriminering. Felet ansågs dock inte som ?uppenbart?, vilket enligt regeringsformens dåvarande bestämmelser krävdes för att underkänna en grundlagsstridig lagregel.
Titta först på filmen och testa sedan dina kunskaper med detta självrättande test.
Använd koden nedan för att visa denna film på en annan webbsida, till exempel Studentportalen.
Kontaktperson
May-Britt Öhman, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR)
Uppdaterad
10 februari 2015
Längd
00:28:45
Visningar
5349
För att lägga till denna film till en kanal måste du vara inloggad och ha skapat en kanal.