HT24
Bakgrund:
Subkutan administrering är vanligt för makromolekylära läkemedel där aktiva substansen är en peptid eller ett protein. Eftersom det visats sig svårt att prediktera biotillgängligheten och absorptionshastigheten för sådana läkemedel forskas det i dag om vilka faktorer som påverkar läkemedelsmolekylernas öde efter att de har injicerats i fettvävnaden i huden. Eftersom transporten från den injicerade formuleringen till blod och lymfkärl sker i den extracellulära matrisen är en viktig frågeställning hur transporten påverkas av läkemedelsmolekylernas intermolekylära växelverkan med de ämnen som finns i den extracellulära matrisen. Albumin finns i höga halter blodet och i vätskan i extracellulära matrisen i fettvävnaden. Förutom att påverka flödet av plasma geom blodkärlsväggen vet man att albumin har förmågan att binda och transportera många typer av endogena och exogena ämnen inklusive fettsyror och läkemedelsmolekyler. Det är därför viktigt att undersöka om ett läkemedel avsett att administreras subkutant binder till serumalbumin och hur inbindningen påverkas av andra biomolekyler i extracellulära matrisen såsom hyaluronsyra. Albumin har en tryptofan placerad i den ”ficka” där många ligander binder. Tryptofan är fluorescerande och dess fluorescensspektrum och fluorescenslivslängd ändras när molekyler binder. Det gör det möjligt att avgöra om ett läkemedel binder till albumin med hjälp av fluorescensspektroskopiska undersökningar.
Uppgift:
Att undersöka hur ett antal peptidläkemedel binder till serumalbumin in närvaro och frånvaro av hyaluronyra.
Metodik:
Fluorescensspektroskopi (huvudmetod) och dynamisk ljusspridning.
Handledare: Per Hansson
Farmaceutisk kemi
Fysikalisk kemi
Laborativ studie
Uppsala University
Uppsala
Per Hansson
per.hansson@ilk.uu.se
Institutionen för Läkemedelskemi
Apotekarprogrammet
Fördjupningsprojekt i farmaceutisk fysikalisk kemi 30 hp - 3FC290
30hp
1