Medfarm Play

Kontaktperson för denna film
May-Britt Öhman, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CFR)

Kanalinformation

Ã…vdÃ¥svásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiskakvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende 21- 23 januari 2015.___________________________________________________________ Filmerna är frÃ¥n den 22 januari dÃ¥ öppna föreläsningar hölls i Aulan, Universitetshuset. ________________________________________________________________________________________ BAKGRUNDSTEXT till symposiet_____________________________________________________________________ May-Britt Öhman, Teknovetenskap, Centrum för genusvetenskap, Uppsala Universitet, Epost: may-britt.ohman@gender.uu.se _______________________________________________________________________________________________ 20150112________________________________________________________________________________________ Detta är en text under arbete, som tar upp bakgrunder och frÃ¥geställningar inför symposiet Ã…vdÃ¥svásstádus: Ansvar, avkolonialisering, helande. Ett symposium om rasbiologi, rasism, avbildade samer, samiska kvarlevor och vägar till upprättelse och självförtroende 21,22,23 januari , 2015, Uppsala universitet. Texten kommer i nÃ¥gon form att användas i kommande antologi. Synpunkter, tilläggsförslag, korrigeringar är därför varmt välkomna. _____________________________________________________________________________________________ Huvudarrangör för symposiet är: May-Britt Öhman, forskningsledare för Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap, Uppsala universitet, samt ordförande i UPPSAM, föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala.________________________________________________________________________________________ Medarrangörer: UPPSAM: föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala; Silbonah Samesijdda, Riksförbundet Same Ätnam; Sameföreningen i Stockholm; NAMIS (Forum för nationella minoriteter i Sverige) vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala Universitet; Naptek, (Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hÃ¥llbart nyttjande av biologisk mÃ¥ngfald) vid Centrum för biologisk mÃ¥ngfald, CBM, SLU och UU; Forskningsnoden Mind and Nature, Uppsala universitet. ________________________________________________________________________________________________ Symposiet och efterföljande antologiarbete – där alla symposiedeltagare som sÃ¥ önskar fÃ¥r publicera text och/eller bilder - med en planerad publikation senast december 2016, finansieras med medel frÃ¥n Sametingets kulturnämnd, RÃ¥det för Lika villkor vid Uppsala universitet samt forskningsprojektet Ӏlvar, MotstÃ¥nd, Resiliens: HÃ¥llbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier” (FORMAS 2012-2015), lett av Fil.Dr May-Britt Öhman.________________________________________________________________________________________________ UtgÃ¥ngspunkter för symposiet är samiska perspektiv, kritisk och kvalitativ urfolksteori och metod, feministiskt teknovetenskapliga perspektiv samt respekt för att det rasbiologiska arvet är ett smärtsamt trauma som mÃ¥ste behandlas med insikt i dess allvarliga konsekvenser för mental och fysisk hälsa – för sÃ¥väl de avbildade, deras släktingar och de som har att hantera detta arv i sin dagliga arbetsverksamhet. ________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ DÃ¥ det är uppenbart att det rasbiologiska rasistiska och smärtande arvet lever kvar än idag, dels i form av fysiska arkiv, samt att människor fortfarande pÃ¥verkas av dessa handlingar, plus att allt detta hänger ihop med en tidigare och pÃ¥gÃ¥ende naturresursexploatering av samiskt territorium, finns all anledning att gÃ¥ till botten med detta. Det mÃ¥ste ske pÃ¥ olika sätt, frÃ¥n flera olika perspektiv, men framförallt med respekt för dem som berörs av fotografierna, och av att kvarlevor frÃ¥n släktingar ligger i lÃ¥dor pÃ¥ olika statliga institutioner hos det som de facto är kolonialstaten. _________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Symposiet samlar samiska organisationer, föreningar, samer som är forskare och enskilda samer, samer pÃ¥ olika positioner inom statlig eller kyrklig verksamhet, samt engagerade personer, inom museisektorn, forskning, organisationer, bildningsvärlden, m.m. som ej tillhör det samiska samhället men som vill ta upp frÃ¥gorna pÃ¥ allvar för att finna vägar tillsammans utifrÃ¥n dessa utgÃ¥ngspunkter. ___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Ett av de viktigaste syftena är sÃ¥ledes just att ta upp frÃ¥gorna ur samiska perspektiv. De samiska perspektiven kan i samverkan med kritisk och kvalitativ urfolksforskningsmetod och teori – som har utvecklats just av urfolk för att forska för ett stärkande av urfolkssamhällen – samt feministisk teknovetenskap – som ifrÃ¥gasätter ”vetenskaplig objektivitet”- leda till nya angreppssätt och förslag. SÃ¥ledes är detta ett unikt och framÃ¥tsträvande symposium, där vi erkänner trauman frÃ¥n förr och söker finna vägar att gÃ¥ vidare mot förändring, ansvarstagande och helande. ___________________________________________________________________________________________________ FrÃ¥gor som behandlas inom ramen för symposiet är ___________________________________________________________________________________________________ - PÃ¥ vilka sätt hänger den rasbiologiska verksamheten ihop med övrig kolonisation av samiskt territorium och samiska kroppar? ___________________________________________________________________________________________________ - Vilka konsekvenser har den rasbiologiska verksamheten för relationerna mellan samerna och den svenska statens olika institutioner idag? ___________________________________________________________________________________________________ - Vilka konkreta krav har redan ställts frÃ¥n samiskt hÃ¥ll ifrÃ¥ga om samiska kvarlevor och bilder frÃ¥n rasbiologiska institutet gentemot svenska staten i allmänhet, och Uppsala universitet i synnerhet? ___________________________________________________________________________________________________ - Hur kan tidigare och nya krav kan följas upp och bli till konkret handling, till exempel etiska riktlinjer och repatriering/Ã¥terbegravning? ___________________________________________________________________________________________________ - Hur kan sÃ¥väl samer som icke-samer verksamma inom svenska staten, pÃ¥ olika myndigheter, institutioner och universitet kan arbeta med frÃ¥gorna pÃ¥ etiskt försvarbara sätt? ___________________________________________________________________________________________________ - Vilka trauman, personliga och kollektiva, har uppstÃ¥tt pÃ¥ grund av den rasbiologiska verksamheten? För samer? För icke-samer? ___________________________________________________________________________________________________ - Vilka metoder används hos andra urfolk med liknande erfarenheter för att bearbeta trauman? ___________________________________________________________________________________________________ - Hur kan jojk, konst, musik, ord, filosofi, skrivande, spiritualitet, terapeutiska metoder användas för att bearbeta och hela dessa trauman? ___________________________________________________________________________________________________ - Med tanke pÃ¥ att det finns sÃ¥väl forskare, anställda och studenter som är samer - hur förhÃ¥ller sig Uppsala universitet till denna historia och arvets konsekvenser av idag? ___________________________________________________________________________________________________ - FrÃ¥gor som deltagarna för med sig som inte täcks av ovan nämnda frÃ¥geställningar. ___________________________________________________________________________________________________ Bakgrund:___________________________________________________________________________________________________ Sábme – Sameland- sträcker sig över fyra nationsstater; Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Samer utgjorde del av makteliten fram till etablerandet av den moderna svenska staten med Gustav Vasa. Därefter pÃ¥börjades kolonisationen av det samiska territoriet och den samiska befolkningen, där naturresursexploatering konsekvent varit mest framträdande. Ett betydande inslag i kolonisationen internationellt liksom i Skandinavien var och är rasism, dvs att kategorisera människor i högre och lägre stÃ¥ende. Rasism och kolonisation av samiska marker och vatten har gÃ¥tt hand i hand sedan tidigt 1800-tal. En viktig del av denna rasism är de skallmätningar och studier av samers kroppar som gjorts inom det som kallas för ”rasbiologiska studier” och som utförts inom ramen för svensk vetenskaplig forskning och därmed stöd och uppmuntran frÃ¥n den svenska staten. ___________________________________________________________________________________________________ Redan frÃ¥n 1830 inleddes en mätningar av samers kroppar. De första mätningarna utfördes av arkeologen Sven Nilsson (1787-1883), dÃ¥ utifrÃ¥n arkeologiskt material och kranier frÃ¥n döda människor. Detta följdes av mÃ¥nga andra forskare; tvÃ¥ professorer i anatomi vid Karolinska Institutet, Anders Retzius (1796-1860), och Gustaf von Düben (1822-1892). Anders Retzius son, Gustaf Retzius (1842-1919), var en huvudaktör inom den fysiska antropologiska forskningen i Sverige före sekelskiftet 1900 och följde i sin fars fotspÃ¥r och samlade samiska kvarlevor. Som mest fanns 2200 kranier, varav flera var samiska. Dessa kvarlevor brann dock till största delen upp i en brand vid Karolinska institutet 1892. ___________________________________________________________________________________________________ Herman Lundborg (1868-1943) drev den rasbiologiska forskningen vidare och kom att bli en föresprÃ¥kare för rashygien i Sverige. Det svenska rasbiologiska institutet i Uppsala startades 1922, efter beslut i Sveriges Riksdag. Planer för forskningsinstitutet hade funnits sedan början av 1900-talet och diskuterats sÃ¥väl inom Sverige som internationellt sedan länge. Lundborg var institutets första chef, mellan Ã¥ren 1922 – 1935. Institutet bedrev, genom främst Lundborg bl.a. ”fysisk antropologiska” undersökningar av den samiska befolkningen i Sverige. Nu var det inte enbart skallarnas form som var av intresse utan hela människan studerades, fotograferades och mättes. Lundborgs undersökningar av samerna hade pÃ¥börjats 1913 och fortsatte fram till 1920. Sedan fortsatte verksamheten mellan Ã¥ren 1922 och 1935. Fotografierna, anteckningar och böcker frÃ¥n dessa undersökningar finns vid universitetsbiblioteket, Carolina Rediviva, i Uppsala. ___________________________________________________________________________________________________ De rasbiologiska kategoriseringarna frÃ¥n mitten av 1800-talet fyllde sÃ¥ledes funktionen att definiera samer som en ”primitiv” ras och hänger ihop med sÃ¥ kallade ”Lapp-ska-vara-lapp-politiken” . Den har en direkt parallell till kolonisationen av Afrika och Asien. Det rasbiologiska arvet hänger nämligen nära ihop med en omfattande naturresursexploateringen av samiskt territorium. Hjalmar Lundbohm var LKABs förste disponent i gruvexploateringen in Giron -Kiruna och har länge framhÃ¥llits som en mecenat och ”samernas vän”. Curt Persson har dock genom historisk undersökning visat pÃ¥ hur Lundbohm upplät sina nätverk och bidrog med pengar frÃ¥n gruvnäringen till finansieringen av rasbiologisk verksamhet pÃ¥ samer och tornedalingar i omrÃ¥det. ___________________________________________________________________________________________________ MÃ¥nga samer har mött dessa forskare och det är högst troligt att de flesta samiska släkter har nÃ¥gon pÃ¥ bild i Rasbiologiska institutets bildsamlingar. Hur mÃ¥nga som är nära berörda av kvarlevorna direkt är ännu oklart. ___________________________________________________________________________________________________ Den rasbiologiska verksamhetens fysiska arv ___________________________________________________________________________________________________ Vid Uppsala Universitet förvaras de omkring 12 000 bilder som togs i rasbiologiska undersökningarna av det Rasbiologiska institutet. Institutet etablerades 1922 pÃ¥ uppdrag av Riksdagen. 1958 övergick det till ”Institutionen för medicinsk genetik” och knöts till Uppsala Universitet. Bilder ur arkivet kan ses via databasen Bildsök. Se Bildsök, Uppsala Universitetsbibliotek: http://www.ub.uu.se/sok-och-skriv/bibliotekskataloger/bildsok/ (skriv ”Rasbiologiska institutets ” som sökord). ___________________________________________________________________________________________________ Det finns i nuläget inget pÃ¥gÃ¥ende digitaliseringsprojekt och inte nÃ¥gra planer för digitalisering av samtliga fotografier och album. Antalet digitalt publicerade bilder är idag omkring 400. Omkring 40 album av de totalt 105 albumen innehÃ¥ller fotografier pÃ¥ samer. Antalet album med nakenbilder, sÃ¥väl barn som vuxna, är totalt 13. Av dessa innehÃ¥ller 5 stycken helt eller delvis fotografier pÃ¥ samer. En del av dessa bilder är tagna vid nomadskolorna, skolor som inrättades specifikt för barn till nomadiserande samiska renskötare. ___________________________________________________________________________________________________ Museum Gustavianum som är ett av Uppsala universitets museer ansvarar numera även för en stor del av de skelett som samlades in av dÃ¥varande Anatomiska Institutionen (vid Uppsala universitet) frÃ¥n mitten av 1800-talet till 1920 talet. Bland dessa finns kvarlevor – ej hela skelett – frÃ¥n omkring 40 fömodat samiska individer. Det finns dock även samiska kvarlevor (kranier, delar av skelett, hela skelett) vid andra institutioner och muséer runt om i Sverige. Sedan 2010 pÃ¥gÃ¥r arbete med identifiering och ett mÃ¥l har varit repatriering av identifierade samiska kvarlevor. Se tex http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4527401 ___________________________________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________________________________ Etiska riktlinjer eller offentlighetsprincipen: ___________________________________________________________________________________________________ Hur samiska kvarlevor, bilder av samer – vuxna som barn, ska hanteras är förstÃ¥s en väldigt svÃ¥r frÃ¥ga. Hitintills finns det inga nationella riktlinjer för detta i Sverige. Det finns anledning att jämföra med exempelvis Australien, Nya Zeeland, Kanada och USA. Som första universitet i landet har Uppsala universitet tagit fram etiska riktlinjer för hantering och bevarande av mänskliga kvarlevor. Se http://www.gustavianum.uu.se/digitalAssets/201/201460_3ufv-2014-1374-.pdf ___________________________________________________________________________________________________ Bilderna frÃ¥n Rasbiologiska institutet som finns i Uppsala universitets bibliotek lyder för närvarande enbart under offentlighetsprincipen, det vill säga, det finns inga etiska riktlinjer eller restriktioner överhuvudtaget. FrÃ¥gan har dock diskuterats pÃ¥ olika sätt och det förefaller rimligt att se över detta och fastställa riktlinjer sÃ¥ snart som möjligt. Se http://www.samer.se/4308 ___________________________________________________________________________________________________ Diskussioner kring repatrering och hantering av bilder: Redan 2007 begärde Sametinget identifiering och repatrering av samiska skelett som finns i svenska statens samlingar. 2009 krävdes Ã¥terbegravning av 12 samiska skelett frÃ¥n Rounala ödekyrkogÃ¥rd. Se Sametingets hemsida http://www.sametinget.se/repatriering ___________________________________________________________________________________________________ Vad gäller frÃ¥gan bilderna och böckerna som producerats inom de rasbiologiska verksamheten ska hanteras pÃ¥ ett etiskt sätt, med samisk samverkan hitintills inte varit uppe för diskussion med samiska företrädare. ___________________________________________________________________________________________________ För närvarande aktualiseras frÃ¥gan pÃ¥ flera olika sätt: Katarina Pirak Sikkus utställning pÃ¥ Bildmuséet vÃ¥ren 2014 behandlade just rasbiologin ur ett samiskt perspektiv. Se http://www.bildmuseet.umu.se/sv/utstaellning/katarina-pirak-sikku/12046 ___________________________________________________________________________________________________ Maja Hagermans dokumentär om rasbiologi : Hur gör man för att rädda ett folk? Om Herman Lundborg, chef för rasbiologiska institutet, är nu färdig och visas hösten 2014 i olika sammanhang och festivaler. Den 22 januari 2015 kommer den att visas i SVT. Se http://majahagerman.se/aktuellt/ Maja Hagerman utkommer även med en bok i samma frÃ¥ga under 2015. ___________________________________________________________________________________________________ Dessutom visas utställningen ”Maadtoe” av Anders Sunna och Michiel Brouwer, som tar upp dessa frÃ¥gor, vid Världskulturmuséet i Göteborg, 10 okt 2014 till 15 februari 2015. Se http://www.varldskulturmuseerna.se/varldskulturmuseet/utstallningar/aktuella-utstallningar/maadtoe/ ___________________________________________________________________________________________________ Inom forskningsprojektet Ӏlvar, motstÃ¥nd, resiliens: HÃ¥llbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier” (FORMAS) bedrivs forskning med fokus pÃ¥ dekolonisering - avkolonisering. Se gärna se http://proj.formas.se/detail.asp?arendeid=28673&x=250&y=20&sprak=1&redovisning=0 ___________________________________________________________________________________________________ Det är med utgÃ¥ngspunkt i detta forskningsprojekt som detta symposium organiseras. ___________________________________________________________________________________________________ Ett av de främsta syftena med forskningsprojektet Ӏlvar, motstÃ¥nd, resiliens” är att bedriva arbete för avkoloniserin – dekolonisering. Avkolonisering är en lÃ¥ngvarig process där bÃ¥de koloniserad – och kolonisatör– behöver förstÃ¥ den historiska kontexten och vilken betydelse den har i nutiden, för relationer, identiteter, känslor. Det innebär en transformation som kan vara bÃ¥de smärtsam och svÃ¥r. Inom institutioner och akademi, där det finns forskare som själva tillhör urfolk, bÃ¥de kan och bör det ske en kritisk självrannsakan av den historiska utveckling som har skapat kunskapsmässiga hierarkier och därmed diskriminering av urfolks kulturer. ___________________________________________________________________________________________________ Uppföljning efter avslutat symposium Hur symposiet ska följas upp beror till stor del pÃ¥ deltagarnas vilja och engagemang. Det som är planerat i dagsläget är dock att sammanställa en antologi, där alla som deltagit i symposiet, uppmuntras att publicera en text, en berättelse, en jojk, och/eller en bild. Denna antologi kommer att sammanställas av May-Britt Öhman och färdigställas senast december 2016. ___________________________________________________________________________________________________ Filmning –videoinspelning: Föreläsningarna den 22a januari kommer att filmas av Uppsala universitet filmservice och tillgängliggöras via universitetets kanaler, det kan även innefatta youtube och Kunskapskanalen. https://mp.uu.se/web/info/stod/komm/film-och-rorlig-media Initiativet är May-Britt Öhmans, avsikten är att göra föreläsningarna och diskussionerna tillgängliga för berörda som inte själva kunnat delta, samt att denna viktiga sammankomst ska bevaras för eftervärlden. För att det ska vara genomförbart behöver dock de som syns pÃ¥ film acceptera detta. Om en inte vill synas pÃ¥ bild sÃ¥ ser vi till sÃ¥ att det finns platser där en inte hamnar i bild under symposiet den 22a och om nödvändigt redigeras filmen i efterhand. Alla deltagare som accepterar att synas i bild ombedes att skriva under ett godkännande. ___________________________________________________________________________________________________ Fotnoter: Se till exempel Inger Zachrisson, Möten i gränsland: samer och germaner i Mellanskandinavien (Stockholm: Statens historiska museum, 1997); Else Mundal, 'Kontakt mellom nordisk og samisk kultur reflektert i norrøne mytar og religion', i The Sámi and the Scandinavians : aspects of 2000 years of contact, Jurij K. Kuzʹmenko (Hamburg: Kovač, 2004, 41-53; Gunilla Larsson, Ship and society: maritime ideology in late Iron Age Sweden (Uppsala : Uppsala universitet , 2007). ___________________________________________________________________________________________________ Se Lennart Lundmark Lappen är ombytlig, ostadig och obekväm: svenska statens samepolitik i rasismens tidevarv (Bjurholm, 2002) ___________________________________________________________________________________________________ Curt Persson, PÃ¥ disponentens tid: Hjalmar Lundbohms syn pÃ¥ samer och tornedalingar (LuleÃ¥,, 2011) ___________________________________________________________________________________________________ Enligt Anne Ingvarsson Sundström, 20141218 ___________________________________________________________________________________________________ Johan Nilsson, ”En studie om hanteringen av Rasbiologiska institutets samling och känsligt material vid Uppsala universitet”, Kandidatuppsats, BorÃ¥s universitet, 2012. http://bada.hb.se/handle/2320/11244 ___________________________________________________________________________________________________