-
Tove Fall: Genvägar till nya botemedel.
Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes tillhör de största globala folkhälsoproblemen. I min forskning försöker jag förstå de processer som leder till dessa sjukdomar med målsättningen att förbättra prevention och behandling. I egenskap av molekylär epidemiolog analyserar jag och min forskargrupp mycket stora datamängder från molekylära analyser av prover som samlas in i storskaliga forskningsprojekt i kombination med våra svenska hälso- och befolkningsregister. För att studera orsakssamband mellan riskfaktorer och sjukdomar krävs sofistikerade studiedesigner och analysmetoder. Jag har använt en metod som heter Mendelsk randomisering i en rad uppmärksammade studier, vilka har förbättrat förståelsen för hur fetma och blodfettsnivåer påverkar vår hälsa. I ett nytt stort forskningsprojekt kommer vi att använda dessa metoder för att studera hur tarmfloran påverkar hjärt–kärl-hälsan. Jag har även intresserat mig för sällskapsdjurens betydelse för sina ägares hälsa. Min grundutbildning och tidigare erfarenhet som veterinär har varit till stor nytta i dessa tvärvetenskapliga projekt.
-
Mikael Hedeland: Från kobolt till kobragift – nya utmaningar inom dopningskontroll.
Analytisk kemi innefattar studier av metoder för att bestämma vilka ämnen, och hur mycket av dessa, som finns i ett prov. Mitt ämne analytisk farmaceutisk kemi, kan beskrivas som analytisk kemi med läkemedelsinriktning. Min forskning baseras främst på analystekniken vätskekromatografi-masspektrometri. Jag deltar i ett flertal tvärvetenskapliga projekt med forskare inom läkemedelsområdet såväl som inom andra veterinär- och humanmedicinska discipliner. Förfinade kemiska analysmetoder är i dessa sammanhang mycket viktiga, eftersom vetenskapliga slutsatser i många fall baseras på analysresultat rörande till exempel läkemedelssubstanser, kroppsegna ämnen eller toxiner. En särskild inriktning är metabolomik, som innefattar samtidig bestämning av hur ett stort antal kroppsegna ämnen påverkas vid till exempel sjukdom eller behandling. För att utröna läkemedels miljöpåverkan driver jag även ett projekt rörande analysmetoder för miljöprover. Jag arbetar även med förbättrade analysmetoder inom dopningskontroll. Här ingår att studera hur läkemedel och missbrukssubstanser metaboliseras, det vill säga omvandlas i kroppen, i syfte att få kunskap om mot vilka ämnen som nya kontrollmetoder skall inriktas.
-
Patricia Mindus: Om (vissa) juridiska föreställningars sanning.
Ämnet praktisk filosofi, som funnits sedan universitetets grundande, omfattar flera grenar, däribland rättsfilosofin, inom vilken inriktning jag, som första kvinnliga professor i ämnet vid detta lärosäte, främst har bedrivit forskning. Den praktiska filosofin ämnar besvara frågan omkring hur vi bör leva och det inbegriper frågan om vilka vi bör leva med. Härav följer att jag intresserat mig för medborgarskap, migration, demokrati och rättssäkerhet i de forskningsprojekt jag lett under senare år. Medborgarskap har blivit en högaktuell fråga. Men vad är det egentligen? Trots den omfattande debatt som pågår råder oenighet. Ett syfte med min forskning har varit att bringa klarhet i frågan om vad medborgarskap betyder samt hur vi bör förstå begreppet. Jag menar att medborgarskap är en nyckelmekanism för att förstå både delaktighet och utanförskap i samhället, och jag har i min forskning utvecklat den funktionella medborgarskapsteorin med inspiration från Aristoteles. Den hävdar i korthet att vad en medborgare är avgör vem som är berättigad medborgarskapet. Så har forskningen bidragit till att visa hur man kan avgöra frågan om vilka vi bör leva med på ett mer förnuftigt sätt än vad som tidigare varit fallet. Teorin inbjuder också till att tänka att hur migration regleras påverkar vilka som blir medborgare i morgon, vilket i sin tur inverkar på den politiska gemenskapen. Här finns en föga beaktad informationskälla om statens konstitutionella identitet. Ofta bestämmer stater vem som blir medborgare utan hänsyn till långsiktiga effekter rörande hur människor påverkas. Filosofin kan här bidra med kreativa lösningar på svåra normativa problem.
-
David Håkansson: Förr eller senare – svenskans historia och historien om svenskan.
De nordiska språken – liksom alla mänskliga språk – både varierar och förändras. Min forskning handlar just om detta, om hur språket varierar och förändras. Jag disputerade på en avhandling som kretsar kring ett klassiskt problem inom svensk språkhistoria: Framväxten av subjektstvång. Avhandlingen kom också att behandla den grammatiska förändringsprocessen och dess orsaker på ett mer allmänt plan, och sådana frågor har även fortsättningsvis kommit att stå centrala i min forskning. Förutom grammatiska förändringar – alltså hur skiftningar i språksystemet uppkommer och sprids – har jag intresserat mig för förändringar i språkbruket. Tillsammans med en kollega vid Lunds universitet har jag genomfört en diakron undersökning av ordförståelse under 2000-talets första decennium. Vidare har jag tillsammans med kolleger vid Uppsala universitet helt nyligen avslutat ett projekt som med hjälp av digitala metoder belyst äldre svensk skönlitteratur utifrån olika aspekter – för min del med avseende på språkförändringar. Utöver mina studier av förändringar i språksystem och språkbruk har jag försökt att anlägga ett metaperspektiv på språkvetenskaplig forskning, särskilt vad gäller frågor om språkvetenskapens teorier och kunskapsintressen.
-
Sofia Näsström: Vad innebär det att vara demokrat?
Min forskning handlar om grundläggande idéer kring politik. I egenskap av politikteoretiker har jag fokuserat på hur begrepp som stat, folk och representation uppstår, används och utvecklas. Ett återkommande tema är demokrati. Kan en demokrati gå sönder? Vad krävs för att den ska kunna reproducera och förnya sig själv? I dag ser vi hur centrala demokratiska institutioner utmanas av populister och eliter samt och hur en ny auktoritetstro fått fäste i många länder. Det ger oss skäl att återvända till demokratins grundfrågor. En fråga som jag sysslat med handlar om hur man ska dra gränsen för vilka som tillhör ”folket” i folkstyret. Går det att avgöra på ett demokratiskt sätt? En annan fråga berör den ökade individualiseringen av ansvar inom välfärden. Är den förenlig med idén om politisk jämlikhet? I mitt senaste projekt utvecklar jag en teoretisk förståelseram för att utvärdera demokratins kris. I det klassiska verket Om lagarnas anda visar Montesquieu att olika politiska styrformer kräver en viss anda hos befolkningen för att kunna fortleva. En republik kräver kärlek till landet, en monarki strävan efter berömmelse och åtskillnad och en despoti rädsla. Frågan jag ställer i min forskning är vilken samhällelig anda som den moderna demokratin behöver. Frågan är viktig då demokrati inte bara skapas genom lagar och fria val. Den skapas också på mer vardaglig basis genom utbildning, arbete och medborgarskap.
-
Emily Holmes: Mentala bilder och emotionella konsekvenser.
Jag fokuserar på hur vi tänker och minns i bilder (Mental Imagery). Hur kan vi, genom att förstå hur mentala bilder fungerar, bättre behandla psykisk ohälsa? Mentala bilder ger starkare känsloupplevelser än att tänka i ord. Traditionella psykologiska behandlingar använder främst verbala metoder. Min forskning påvisar vikten av mentala bilder på emotioner och vid psykisk ohälsa. Påträngande minnesbilder av trauma orsakar både obehag och nedsatt funktionsförmåga, till exempel i posttraumatiskt stressyndrom. Min forskargrupp utvecklar interventioner som minskar förekomsten av dessa minnen. Även kring depression och bipolär sjukdom har vår forskning gett nya insikter och metoder. Vi har myntat begreppet Mental Health Science som ett led i att förändra och utveckla grundforskning och klinisk tillämpning.
-
Robin Strand: Medicinsk bildanalys i en era av big data och artificiell intelligens.
Att samla in och dela digitala bilder har blivit en naturlig del av vår vardag. Den flodvåg av tillgänglig digital bilddata som vi ser i dag har banat väg för en ny typ av bildanalys som effektivt kan analysera stora mängder bilddata. Datoriserad bildanalys är ett forskningsfält i förändring, och metoder som bygger på att finna mönster i stora datamängder presterar i dag bättre än människan i flertalet begränsade och väldefinierade bildanalysuppgifter. På sjukhus samlas i rask takt allt mer högupplöst bilddata in med bildgivande utrustning i ständig utveckling. Denna exempellösa ökning av bilddata kräver datorstödd analys. Min forskning utvecklar bildanalysmetoder som kompletterar den mänskliga expertisen hos radiologer. Dessa metoder kan användas för att till exempel upptäcka tidigare okända samband mellan bilddata och andra typer av medicinsk data samt för att kvantifiera patologier vid till exempel terapiuppföljning.
-
Philippe Wernet: Har naturen redan hittat lösningar på energiproblemet?
Min forskning utgår från frågan om hur solljus kan försörja jorden med energi. Solljus kan på olika sätt omvandlas till en rad former av användbar energi, däribland fotovoltaik, genom vilken ljus omvandlas till elektricitet. Jag har fördjupat min forskning kring de processer där solljus omvandlas till kemisk energi. Fotosyntesen är ett exempel från naturen genom vilken solljus tillsammans med vatten och koldioxid omvandlas till syre och energirika kolhydrater. När processer, då synligt ljus används för att skapa nya molekyler i naturen och i industrin, granskas i närbild på atomnivå framgår att det ofta är metallatomer som är verksamma. Inte sällan är metallatomerna sammanbundna med molekyler på märkliga och ovanliga sätt. Det är dessa sammansättningar av metallatomer och molekyler som jag vill förstå samt lära mig forma nya sätt att skapa molekyler. I syfte att göra detta utvecklar och använder jag nya metoder, vilka möjliggör sekventiell avbildning av bindningar på atomärt relevanta skalor: Ångström och femtosekunder. Förståelsen av dessa ovanliga konfigurationer kan ge upphov till nya utformningar av katalytiska material och skapa förutsättningar för nya idéer beträffande effektiv omvandling av fotonenergi till kemisk energi.
Kanalinformation
Med anledning av professorsinstallationen fredagen den 15 november håller de nya professorerna öppna föreläsningar. 25 nya professorer installeras vid Uppsala universitet 2019. De presenterar alla sin forskning i korta föreläsningar under installationsveckan i mitten av november.
Fler filmer i denna kanal
-
Arja Harila-Saari: Allvarliga biverkningar – en skugga över barnleukemins framgångssaga.
Taija Mäkinen: Following in Rudbeck’s Footsteps to Uncover the Mysteries of the Lymphatic Vascular System.
Ulrika Winblad: Att välja fritt är stort – att välja rätt är större. Men hur vet patienten vad som är rätt val i vården?
Cecilia Ekéus: Förlossning med sugklocka – räddaren i nöden eller riskfyllt för mor och barn?
Tove Fall: Genvägar till nya botemedel.
-
Anna Bengtson: Dynamiska processer i tröga strukturer.
Karin Brocki: Nollkoll eller självkontroll. Vad formar ditt barns beteende?
Owen Eriksson: Tala om fakta! Om den nya digitala verklighetens institutioner.
Terje Falck-Ytter: Vad kan spädbarn lära oss om autism?
Darek Haftor: Analoga och digitala världar. Några kontraster.
Sofia Näsström: Vad innebär det att vara demokrat?
Emily Holmes: Mentala bilder och emotionella konsekvenser.
Lance McCracken: Behavioral Science and Psychological Flexibility in Physical Health.
-
Ken Mattsson: Datorsimuleringar av världen omkring oss.
Martin Häggblad Sahlberg: Nya material för en hållbar framtid.
Robin Strand: Medicinsk bildanalys i en era av big data och artificiell intelligens.
Erik Johansson: Forskning för en ny generation solceller.
Joakim Widén: Framtidens städer.
Zhen Zhang: Emerging Silicon Nanoscale Biosensors.
Philippe Wernet: Har naturen redan hittat lösningar på energiproblemet?
2019 års professorinstallationsakt
Mikael Hedeland: Från kobolt till kobragift – nya utmaningar inom dopningskontroll.
Patricia Mindus: Om (vissa) juridiska föreställningars sanning.
Torbjörn Gustafsson Chorell: Postsekulär historia.
Thomas Karlsohn: Vad är ett universitet?
David Håkansson: Förr eller senare – svenskans historia och historien om svenskan.