Ställa ut, låsa in eller begrava? Den svåra frågan om mänskliga kvarlevor på museer.

Morgonsoffa med Marika Hedin

Beskrivning av evenemanget
I universitetets samlingar finns mänskliga kvarlevor, både mycket gamla och sådana som använts i undervisningen för 100 år sedan. En del av de metoder som användes då kvarlevorna samlades in framstår idag som kränkande. Hur ska vi förhålla oss till den här delen av universitetets kulturarv?

Utökad beskrivning av evenemanget
Under Almedalsveckan håller Uppsala universitet en serie ?morgonsoffor? där värden Stig-Björn Ljunggren samtalar med forskare från olika ämnesområden. Idag pratar han med Marika Hedin, fil dr i historia och chef för Museum Gustavianum vid Uppsala universitet. Hon har ansvaret för en stor del av universitetets kulturarv, bland annat mänskliga kvarlevor från forntid och nutid. Universitetsmuseet har ett särskilt uppdrag att göra samlingarna till en resurs för undervisning och forskning, men hur ska detta känsliga material hanteras? Delar av samlingen har kommit till universitetet på sätt vi reagerar för idag - en etablerad vetenskaplig praxis var att gräva upp gravar för att samla in vad som uppfattades som "typskelett" från olika befolkningsgrupper. Men att bara låsa in - eller begrava - mänskliga kvarlevor i museisamlingar är inte heller oproblematiskt. Hedin berättar om hur museet resonerat när också de mänskliga kvarlevorna blivit en "infrastruktur" för forskning och undervisning.

Medverkande: Marika Hedin, fil dr i historia och chef för Museum Gustavianum, Uppsala universitet. Stig-Björn Ljunggren, moderator.

Titta först på filmen och testa sedan dina kunskaper med detta självrättande test.