-
Åsa Cajander, människa-datorinteraktion
Systemutvecklingsarbete är svårt, och många IT-system fungerar inte på ett tillfredsställande sätt trots intensiv teknikutveckling. Min forskning handlar både om att förbättra situationen och att förstå vad problemen beror på. Jag forskar på att ta fram förbättrade arbetssätt i de organisationer och i de projekt som utvecklar och inför IT. Fokus här är användarcentrerade metoder, genus, sociotekniskt perspektiv och agil utveckling. Jag har också forskat på de kompetenser som personerna i projekten behöver bemästra för att kunna arbeta med utveckling av komplexa system som stödjer människor på ett bra sätt.
-
Rafael Waters, elektricitetslära med inriktning mot förnybar elenergiomvandling
Forskning pÃ¥ vÃ¥gkraft handlar om att utvinna energi frÃ¥n havets vÃ¥gor och omvandla den till elektricitet. VÃ¥gkraften är en av de förnybara energikällor som kan bidra till utfasningen av fossila bränslen, och har fördelar av att vara lätt att prognostisera och variera mindre över tid jämfört med sol och vind. Min forskning bygger till stor del pÃ¥ storskaliga experiment i havet nära Lysekil pÃ¥ svenska västkusten. Där har vi byggt och sjösatt ett dussin vÃ¥gkraftverk och studerat vÃ¥gornas krafter och absorptionen av energi men även hur kraftverken och de fem meter höga Âbojarna skall utformas och sjösättas för att klara av den tuffa och salta miljön. MÃ¥let har varit en förnybar energiteknik som producerar elektricitet av hög kvalitet och som har potential att vara ekonomiskt konkurrenskraftig. Min forskning bestÃ¥r även i studier av vÃ¥gkraft som naturresurs, av hur den varierar över tiden och hur dess naturliga variationer kan jämföras med och komplettera andra förnybara energikällor som sol, vind och tidvatten. MÃ¥lsättningen är att utreda om och hur ett hundraprocentigt förnybart energisystem med stabil energitillförsel kan uppnÃ¥s.
-
Una Cunningham, didaktik med inriktning mot flerspråkighet
Barn som växer upp omgivna av flera språk kan, om de har en omgivning som stödjer det, bli flerspråkiga. Även äldre barn och ungdomar (och även vuxna) som hamnar i ett läge där de är omgivna av flera språk kan lära sig ett eller flera nya språk om de har behov av det, och de blir både hjälpta och stjälpta av sina befintliga språkkunskaper. Undervisning kan hjälpa elever att utveckla strategier för sitt språkbruk i det nya landet och förenkla deras språkinlärning. Flerspråkighet har stora fördelar för den enskilda, men en enspråkig norm råder i många länder, däribland Sverige. Skolsystemet är i första hand utformat för barn och ungdomar som har svenska som modersmål. Det betyder att de som har andra modersmål skapar ett problem för skolan. Lösningen har varierat, men det vanliga är att det är eleverna som skall anpassa sig till skolan snarare än tvärtom och det är först nyligen som fokus har skiftat något från det som eleverna saknar, till de kunskaper och färdigheter de faktiskt har med sig. Eleverna måste lära sig svenska så fort som möjligt, men om de måste vänta tills färdigheterna i det nya språket räcker innan de får återuppta sitt allmänna lärande kommer de att förlora många år. De behöver kunna använda sig aktivt av tidigare språk- och andra kunskaper i sitt lärande.
-
Maria Eriksson Baaz, statskunskap med inriktning mot internationell politik
En stor del av det vÃ¥ld som begÃ¥s i väpnade konflikter drabbar civila. I mÃ¥nga konflikter begÃ¥s detta vÃ¥ld till den största delen av reguljära statliga styrkor. VÃ¥ldet tar sig mÃ¥nga olika uttryck, sÃ¥som avrättningar, tortyr, tvÃ¥ngsrekrytering, sexuellt vÃ¥ld och egendomsbrott i form av plundring och illegal beskattning. Hur kan vi förstÃ¥ dessa övergrepp? Hur drabbas män och kvinnor? Hur ser relationen mellan olika former av vÃ¥ld ut? Dessa frÃ¥gor har stÃ¥tt i centrum för min forskning de senaste tio Ã¥ren. Mitt empiriska fokus har varit de väpnade konflikterna i Centralafrika, framför allt Demokratiska Republiken Kongo, och jag har sökt svar genom intervjuer med civilbefolkningen men i synnerhet genom lÃ¥ngÂvarigt fältarbete bland regeringsarmén och polisen. Forskningsresultaten har i mÃ¥ngt och mycket problematiserat flera dominerande föreställningar om vÃ¥ld i krig, bland annat har den visat att föreställningen om att sexuellt vÃ¥ld i krig ska förstÃ¥s som en militär strategi är ytterst förenklad. Den visar ocksÃ¥ att män och pojkar drabbas av sexuellt vÃ¥ld i mycket högre utsträckning än vad som antagits. Forskningen demonstrerar även hur suddiga gränserna mellan civila och militära sfärer ofta är. En stor del av det vÃ¥ld som begÃ¥s handlar om olika former av privata och kommersiella konflikter mellan civila, som i sin tur vänder sig till militära grupperingar för att lösa dessa tvister.
-
Frank Thomas Grub, tyska
I min forskning, som förbinder litteratur, kultur och språk, fokuserar jag framför allt på den tyska efterkrigs- och nutidslitteraturen. Särskilt intresserad är jag av samhällsrelaterade aspekter och hur maktstrukturer framställs i litteraturen. Min avhandling är ett försök att analysera murens fall, den tyska återföreningen och dess konsekvenser för litteraturen ur ett helhetsperspektiv, framför allt hur författarna från Öst- och Västtyskland tolkade dessa händelser och diskurser. Efter disputationen har jag fördjupat mig i olika områden, bland annat litteraturteori, självbiografiskt skrivande, litterär produktion och reception samt miljö- och hållbarhetsfrågor. Frågeställningar i dessa sammanhang har varit till exempel hur värnpliktiga i Öst och Väst berättat om sina erfarenheter, hur Astrid Lindgrens verk mottagits och mytifierats i Tyskland och hur författare i DDR redan tidigt i sina texter varnade för den ekologiska kollapsen. Under de senaste åren har jag forskat om reselitteratur från DDR. I centrum för mina studier står böcker om länder som DDR-medborgare vanligtvis inte kunde resa till, till exempel Sverige. I många av dessa texter dekonstrueras samhällssystemen i resmålens länder; för slutet av 80-talet kan det dock konstateras en viss avpolitisering av såväl texter som bilder. På det viset motbevisas även klichéföreställningar om DDR-litteratur.
-
Ulrika Dahl, genusvetenskap
Varför är det feminina underordnat det maskulina? Vad har sexualitet med femininitet och att vara kvinna att göra? Hur konstrueras nordiskhet i genusforskning? Hur bildar HBTQ-personer familj och vad kan vi lära oss om normer kring svenskhet, föräldraskap och genus, framtid och tillhörighet av de som inte tillhör majoriteten? Dessa är frågor jag som tvärvetenskaplig genusvetare och feministisk forskare undersökt. I egenskap av antropolog är jag intresserad av de maktordningar som formar erfarenheter och förståelser av grundläggande aspekter av samhällets organisering, nämligen kön, sexualitet och reproduktion. Inspirerad av postkoloniala perspektiv på västerländsk kunskapsproduktion vänder jag forskarblicken mot det bekanta och närliggande snarare än det främmande. Jag har studerat bygden där jag växte upp och queera subkulturer och även undersökt feministisk kunskapsproduktion och politik, alltid med fokus på hur olika maktrelationer vävs samman och tar uttryck. Som författarinna undersöker jag också hur språk och stil formar kroppar, berättelser och kunskap.
-
Katarina Hjelm, vårdvetenskap
Förekomsten av kroniska sjukdomar ökar i takt med samhällsutvecklingen och ställer stora krav pÃ¥ vÃ¥rden. Jag har med utgÃ¥ngspunkt i min doktorsavhandling utvecklat min forskning mot studier av migration och hälsa, omhändertagande av personer med kroniska sjukdomar, och internationella perspektiv pÃ¥ hälsa. Globala folkhälsoproblem som Âdiabetes mellitus, kroniska bensÃ¥r, KOL, stroke, coeliaki och psykisk sjukdom studeras. Uppfattningar om hälsa, sjukdom och vÃ¥rd och betydelsen för hälsorelaterat beteende fokuseras. Jämförelser av personer med ursprung i olika länder med diabetes, graviditetsdiabetes och diabetiska fotkomplikationer har genomförts och skillnader visats relaterade till ursprung och levnadsförhÃ¥llanden. Även migranters hälsoutveckling, äldre invandrare, kommunikationsmöjligheter och tolkanvändning har undersökts. SÃ¥väl nationella som internationella jämförande studier av omhändertagande har genomförts och pÃ¥gÃ¥r. De fördjupade kunskaper dessa har skänkt oss hjälper oss att utveckla en optimal vÃ¥rdorganisation för bästa möjliga vÃ¥rd för alla, oavsett ursprung, främst genomförd i samhället utanför sjukhus/institution.
-
Eric Bylander, processrätt
Processrätten är den del av juridiken som har starkast inriktning på hur rättegångar och andra förfaranden i domstol skall gå till. Min forskning inom detta rättsområde har särskilt behandlat frågor med koppling till lagreformen En modernare rättegång. Inspirerad av retoriken har jag, främst i min avhandling, studerat valet mellan muntlighet och skriftlighet i ljuset av såväl modern teknik som rättshistoriska erfarenheter. De senaste åren har jag fokuserat på de högre domstolarnas prövningstillståndsprövning, alltså den förenklade bedömning som avgör om ett överklagat avgörande skall överprövas eller inte. Gemensamt för många av mina processrättsliga forskningsinsatser är att de berör ofta förekommande situationer av stor praktisk betydelse för domstolarnas funktionssätt. Ett återkommande tema är enskildas upplevelse av en rättvis domstolsbehandling.
Kanalinformation
Med anledning av professorsinstallationen fredagen den 16 november håller de nya professorerna öppna föreläsningar. 45 nya professorer installeras vid Uppsala universitet 2018. De presenterar alla sin forskning i korta föreläsningar under installationsveckan i mitten av november.
Fler filmer i denna kanal
-
Katarina Hjelm, vårdvetenskap
Per Jemth, proteinkemi
Jan Lexell, rehabiliteringsmedicin
Jonas Oldgren, koagulationsforskning
Alkistis Skalkidou, obstetrik och gynekologi
Pär Stattin, urologi
Matthew Webster, beräkningsbaserad genomik
Anna-Karin Wikström, obstetrik och gynekologi
Johan Wikström, neuroradiologi
Marianna Virtanen, livsloppsepidemiologi
Mats Målqvist, global hälsa
-
Paul Barklem, astronomi med inriktning mot atomära processer i stjärnatmosfärer
Annica Black-Schaffer, fysik med inriktning mot materialteori
David Black-Schaffer, datavetenskap
Åsa Cajander, människa-datorinteraktion
Mats Daniels, datavetenskap med inriktning mot datavetenskapens didaktik
Herman Dürr, instrumentering och acceleratorer
Tomas Edvinsson, fasta tillståndets fysik med inriktning mot teoretisk och experimentell Ramanspektroskopi
Máté Erdèlyi, organisk kemi
Jorijntje Henderiks, marin mikropaleontologi
Oleg Kochukhov, astronomi med inriktning mot stjärnornas magnetfält och aktivitet
Fikret Mamedov, molekylär biomimetik
Hugo Nguyen, mikrosystemteknik
Arnold Pears, datavetenskap med inriktning mot datavetenskapens didaktik
Fredrik Söderbom, biologi, särskilt mikrobiologi
Rafael Waters, elektricitetslära med inriktning mot förnybar elenergiomvandling
Cecilia Persson, tillämpad materialvetenskap med inriktning mot biomaterial
2018 års professorinstallationsakt, del1
2018 års professorinstallationsakt, del2
Eric Bylander, processrätt
Lotta Lerwall, förvaltningsrätt
Anna-Sara Lind, offentlig rätt
Ulrika Dahl, genusvetenskap
Andreas Dorn, egyptologi
Frank Thomas Grub, tyska
Ulla Stroh-Wollin, nordiska språk
Maria Eriksson Baaz, statskunskap med inriktning mot internationell politik
Paulina Nowicka, kostvetenskap, särskilt dietetikens kommunikation
Stefan Sjöström, socialt arbete
Helena Svaleryd, nationalekonomi
Una Cunningham, didaktik med inriktning mot flerspråkighet
Anna T. Danielsson, didaktik
Jenny Wiksten Folkeryd, didaktik med inriktning mot svenska
Eva Hultin, didaktik med inriktning mot svenska
Esbjörn Larsson, utbildningshistoria