Forskningspresentation ur Uppsala universitets skrift: Nya professorer - Installation hösten 2010: Gerard J. Kleijwegt, Professor i biologi, särskilt strukturell molekylärbiologi
Min forskning rör sig inom området strukturell molekylärbiologi. Här försöker man förstå sambanden mellan den tredimensionella strukturen hos bokstavligen livsviktiga molekyler och deras funktion i alla möjliga livsprocesser, inklusive sjukdomar. Under åren har jag använt olika metoder och verktyg i dessa studier, från spektroskopiska metoder under min doktorandtid, via kristallografiska metoder till helt datorbaserade metoder (så kallad strukturell bioinformatik där man använder datorer, program och databaser i stället för experiment på biologiska prover).
Spektroskopiska och kristallografiska metoder gör det möjligt att bestämma i detalj hur biologiska molekyler är uppbyggda, dvs. att man kan få en mycket bra bild av var alla atomer befinner sig i förhållande till varandra. På så sätt får man ofta en god uppfattning om hur den eller de molekyler som man studerar gör sitt arbete inom t.ex. en cell i människans kropp eller i en sjukdomsalstrande organism. En viktig finess med detta är att om man förstår en molekyl eller process på molekylär nivå, blir det ibland också möjligt att konstruera små molekyler som påverkar molekylens funktion. Detta är tillämpbart inom läkemedelsforskningen ? både HIV-bromsare och influensamediciner har utvecklats tack vare kristallografiska rön. De biologiska molekylerna som jag har forskat på har oftast haft någon anknytning till eller relevans för antingen farmaceutisk forskning eller bioteknik.
Datorn har blivit ett mycket viktigt instrument inom alla möjliga forskningsområden. I Uppsala har jag utarbetat många program som kan användas för att göra arbetet mycket lättare för kristallografer. Dessutom har jag utvecklat program och databaser som gör det möjligt att systematiskt studera stora mängder information om biomolekylers strukturer. På så sätt kan man hitta samband och likheter mellan strukturer som är omöjliga att hitta för hand, eftersom det finns mer än 60 000 sådana strukturer i den offentliga databanken PDB (Protein Data Bank).
En annan aktivitet som jag har ägnat mycket tid åt är validering av de strukturer som finns i PDB. Det innebär att svara på frågan: Hur pålitlig är egentligen denna struktur? Kritiskt tänkande är en viktig förutsättning för detta arbete, och just detta försöker jag som lärare eller handledare förmedla till mina studenter.
Använd koden nedan för att visa denna film på en annan webbsida, till exempel
Studentportalen.